Debatt Vårdpersonal har länge larmat om orimliga arbetsförhållanden och tvingas nu till extrema uppoffringar. Nätverket Socialistiska vårdarbetare presenterar här ett trestegsprogram för att lindra effekterna av pandemin.
Under brinnande pandemi ser vi hur paroller som vårdpersonal länge har fört fram börjar förverkligas runtom i Europa – vårdplatser öppnas, sjukvård förstatligas och många inser behovet av en offentlig produktion av sjukvårdsmaterial och läkemedel. Medan ekonomer hoppfullt talar om en snabb återgång till det som varit vill vi som arbetar i vården ta möjligheten att skapa nya villkor på våra arbetsplatser. Vårdpersonal har larmat om orimliga arbetsförhållanden och hotad patientsäkerhet under flera år. Nu tvingas vi till extrema uppoffringar under en kris som beräknas vara i flera månader. Därefter kommer vi att ha ett berg av uppskjuten sjukvård att hantera. Detta kräver en helt ny sjukvårdsorganisation där personal och patienter tillåts aktivt och fortlöpande deltagande i de politiska besluten. Socialistiska vårdarbetare presenterar här ett trestegsprogram som direkt kan implementeras för att lindra effekterna av pandemin och för att vården ska stå bättre rustad att hantera ordinarie sjukvård och kommande kriser.
Steg 1 (akuta åtgärder):
Skydd till vårdpersonal nu
En urakut åtgärd är att göra vårdpersonalens arbetsmiljö säker. Larm om smittspridning bland vårdpersonal möts av nya riktlinjer där skyddsutrustning plockas bort. Det är oacceptabelt utifrån såväl arbetsmiljösynpunkt som patientsäkerhetsperspektiv att vård- och omsorgspersonal saknar adekvat skyddsutrustning och vi kräver att vi även i Sverige följer WHO:s riktlinjer för personlig skyddsutrustning. Detta gäller såväl Folkhälsomyndigheten som samtliga regioner och kommuner. Vi kräver också en transparens i kommunikationen kring avsteg från dessa riktlinjer, ett erkännande att personal begärs riskera sin egen hälsa när skyddsutrustning saknas och vad detta i sin tur innebär i form av ökad risk för smittspridning bland såväl personal som patienter. Myndigheter och arbetsgivare kan inte kräva av personal att fortsätta arbeta om adekvat skyddsutrustning saknas.
Förstatliga privat sjukvård
Den offentliga sjukvården är bevisligen ryggraden inom svensk sjukvård. Men samtliga vårdresurser måste nu akut mobiliseras för att bemöta pandemin. Det är oacceptabelt med förtur för försäkringspatienter och att skattepengar som hade kunnat bekosta extra kollegor går till vinster för vårdföretag. Staten skall samordna och leverera sjukvård utifrån behov och vård ska drivas offentligt.
Inför allmän flyktingamnesti
Viruset drabbar alla utan hänsyn till juridisk status. Situationen i flyktingläger riskerar att bli katastrofal då trängsel och brist på hygienartiklar utgör en perfekt miljö för viruset att spridas i. Flyktingläger måste utrymmas omedelbart och Sverige och EU bär ett tungt ansvar ifall denna livräddande åtgärd fördröjs.
Steg 2 (Åtgärder som bör genomföras skyndsamt):
Låt de rika betala notan för pandemin
Massiva stödpaket sjösätts nu från regering till företag och banker. När hela samhället kraftsamlar är det löntagare som tar det största ansvaret. Vi löntagare tänker inte också betala krisen med våra skattepengar eller den statsskuld som används som argument mot att tillföra vården nödvändiga resurser. Vi kräver att politiken som har avskaffat förmögenhets-, arvs-, fastighets- och värnskatt samt den låga bolagsskatten ersätts med en konfiskatorisk skattepolitik mot storföretag och extremt rika. En sådan politik sågs efter världskrigen och innebar att löntagarnas makt stärktes på kapitalets bekostnad, samma sak måste ske nu.
Statlig produktion och lagerhållning av sjukvårdsmaterial och läkemedel
Coronapandemin har klargjort problemen med att förlita sig på att marknaden förser sjukvården med de produkter vi behöver, problem som var väl kända redan tidigare. I slutet av fjolåret drabbades flera operationsavdelningar av driftstopp på grund av att en upphandlad leverantör inte kunde förse vården med nödvändigt material. Marknadskrafternas första mål är att maximera vinster, eventuellt botande av sjukdomar är en bieffekt. Därför bör Sverige, gärna i samarbete med andra europeiska länder, påbörja produktion av läkemedel och sjukvårdsmaterial som ska styras av målsättningen om en god och jämlik folkhälsa. Denna produktion ska vara förenad med ansvarsfull lagerhållning och en tydlig plan för hur hela samhällets produktionskapacitet kan ställas om och utökas för att möta olika sorters kriser.
Säkerställ tillgång till vård på alla nivåer
Sverige möter coronapandemin med lägst antal vårdplatser i EU och ett lågt antal intensivvårdsplatser vilket beror på att skattesänkningar har prioriterats framför satsningar på arbetsmiljö och lönenivåer för vårdpersonal. Det är olyckligt att insikten kommer så sent om att sjukvård är viktigare än en låg statsskuld. Sjukhus med beläggningsgrad runt 100% har inga marginaler att stå emot kriser. Vården behöver luft i systemet och de vårdplatser som nu skapas och bemannas måste förbli öppna permanent.
Hela Sverige bör vara geografiskt indelat i primärvårdsenheter där varje vårdcentral har ansvar för sjukdomsprevention. Bristen på förebyggande arbete idag gör oss extra sårbara då riskfaktorer för allvarligt förlopp vid Covid-19 såsom högt blodtryck, diabetes och KOL i stor utsträckning är förebyggbara. Dessutom måste primärvården få ett skarpt uppdrag att arbeta för jämlik hälsa och lokal beredskap för olika sorters kriser.
Steg 3 (Långsiktiga åtgärder):
Arbete på vårdpersonalens villkor
Arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården har länge varit usel och hotar allvarligt patientsäkerheten. Vi kräver villkor inom hälso- och sjukvård som syftar till att bibehålla personal och kompetens och nollställa behovet av dyr hyrpersonal. Det behövs även en övergripande styrning för att säkra tillgången på personal i alla yrkeskategorier och på alla kompetensnivåer.
En demokratisk och jämlik sjukvårdsorganisation
En stor del av orsaken till de problem vi ser inom vården idag är marknadslogik och toppstyrning. En demokratisk vård fordrar att vårdpersonal har rätt att välja sjukhusledning, de högsta tjänstemännen inom vården ska vara möjliga att avsätta om en majoritet av vårdpersonalen kräver detta. Vidare bör representanter för vård- och servicepersonalens fackförbund samt patientrepresentanter sitta med i sjukhusens styrelse och ha vetorätt gällande större omorganisationer. Den detaljstyrning som idag präglar vården måste ersättas med bredare och mänskligare verksamhetsmål. Detta ger personal och patienter möjlighet att använda sin tid och kunskap på bästa sätt.
Gör hälso- och sjukvård till en dominerande sektor och solidarisk exportvara
Utöver en hälsokris befinner vi oss i en klimatkris. Den nuvarande pandemin tvingar oss att förändra vårt levnadssätt tillfälligt, men Sverige måste även långsiktigt ställa om sin ekonomi för att rädda klimatet. Många människor som nu permitteras kommer behöva annan sysselsättning. Vi menar att de flesta av dessa människor bör beredas utbildning inom medicin och omvårdnad eftersom den sjukvård vi här presenterar kräver en kraftigt utökad bemanning. Sverige har alla förutsättningar att bli världsledande vad gäller solidarisk export av sjukvård. Dagens pandemi visar dessutom hur värdefullt en kunskapsreserv inom medicin kan vara. Fördelarna med en kraftfull satsning på hälsa är många och en överproduktion av hälsa är en logisk motsättning, vilken befolkning är för frisk?
Coronapandemin har avslöjat såväl exploateringen av vårdpersonalen som de katastrofala konsekvenserna av högerns och socialdemokraternas vårdpolitik. I denna kris står vi inför ett ödesdigert vägval. Om vi tillåter en fortsättning av denna politiska riktning kommer Sverige att få ett sargat vårdsystem med personalflykt och separata vårdköer för de rika. Ifall vi istället följer detta program kan en stolt och solidarisk sjukvård växa fram ur askan efter den brand Covid-19 orsakat det nyliberala sjukvårdssystemet.
Sten Axelsson Fisk, läkare, Malmö
Maja Heide, sjuksköterska, Malmö
Maria Weber, läkare, Malmö
Ilja Burkert, läkare, Kristianstad
Olivia Thomasdotter, psykolog, Malmö
Andrea Malesevic, psykolog, Malmö
Matilda Redemo, sjuksköterska, Malmö
Darius Barimani, läkare, Stockholm
Poya Livälven, läkare, Helsingborg
Johan Åhlin, psykolog, Malmö
Adam Hultqvist, psykolog, Malmö
Hedda Skyllbäck, psykolog, Ystad
Jens Westlin, psykolog, Malmö
David Stolt, psykolog, Malmö
Sofie Lindström, psykolog, Stockholm
Hanna Bogren, psykolog, Göteborg
Sofia Zettermark, läkare, Göteborg
Axel Repka, läkare, Malmö
Roya Hakimnia, läkare, Stockholm
Ida Linander, läkare, Umeå
Marja Forssman, läkare, Göteborg
Simon Larsson, läkare, Göteborg
Sandra Lindberg, psykolog, Malmö
Oskar Hernerud, sjuksköterska, Östersund
Jenny Linvik, läkare, Östersund
Socialistiska vårdarbetare är ett nätverk som bildades våren 2019.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
