Livsviktigt att förebygga ofrivillig ensamhet

debatt Vi människor är skapta för att vara i gemenskap med andra. Den ofrivilliga ensamheten är ett allvarligt hot, som måste förebyggas och minskas, skriver skyddsombudet Iza Ullmark.

Vi svenskar lever ensammast i världen. Fyrtio procent av våra hushåll är ensamhushåll, och två av tre personer som är 60 år eller äldre bor ensamma. En halv till en miljon människor uppskattas vara ensamma i Sverige idag.

Var sjätte svensk upplever att de inte har någon riktig vän och uppåt 4 procent av befolkningen uppger att de är socialt isolerade, visar en undersökning från SCB.

Social isolering ökar även risken att dö i förtid med 50 procent jämfört med dem som har ett socialt nätverk.

En sammanställning av 148 olika forskningsstudier visar att ofrivillig ensamhet skadar oss lika mycket som rökning och fetma. Detta är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem som bör tas på fullaste allvar.

Till exempel kan den ofrivilliga ensamheten också försvåra möjligheten att komma in på arbetsmarknaden eller att träffa en partner.
Många som blivit äldre känner stor ensamhet i sina egna boenden runt om i landet. Kanske har man förlorat både partner och vänner, har barn som bor en bit bort och har nog med sina egna liv. Det skapar ofta en stor reell ensamhet bland våra gamla.

Vi människor är flockdjur och skapta för att befinna oss i någon form av gemenskap med andra. Vi har biologiska system som är utvecklade för att vi ska överleva och som reagerar på hotsituationer.

Förr i tiden, när vi levde bland fler fysiska hot, var det förenat med fara att vara ensam.

Vi fungerar likadant idag, hotsystemet reagerar på ensamhet, vi klarar oss inte så bra utan en flock. Ensamhet är alltså ett hot som alarmsystemet reagerar på. När vi upplever ofrivillig ensamhet och isolering riskerar vi att ha ett lågintensivt, kroniskt påslag av stressystemet i kroppen.

Det ger till slut en hel del symtom:

* Risken för psykisk ohälsa, framför allt depression, ökar om du är ensam.

* Nivåerna av stresshormoner och inflammation ökar i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck och stroke, typ 2-diabetes och demens.

* Sömnproblem är vanligt bland personer som känner sig socialt isolerade.

* Immunförsvaret sänks vilket gör att kroppen får svårt att hantera bakterie- och virusinfektioner.

* Den kognitiva förmågan försämras, det vill säga minne, inlärning.

– Den som är mycket ensam får ett ökat stresspåslag av hormonet kortisol, vilket i sin tur kan leda till hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke, säger Filip Fors, forskare vid sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

Vi måste komma ihåg att det är samhällets normer som sätter ramarna för våra rädslor för att prata högt om denna nya folksjukdom.

Ensamma människor har högre risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, tidigare utveckling av demens och ökad smärtproblematik.
Därtill kommer ofta psykologiska svårigheter som depression, starka känslor av skam. Vi måste komma ihåg att det är samhällets normer som sätter ramarna för våra rädslor för att prata högt om denna nya folksjukdom.

Även den psykiska ohälsan påverkas av ensamhet och isolering. Sömnproblem, depressioner och oro är vanligt bland personer som är mycket ensamma.

– Om man upplever att man saknar stöd och närhet från vänner och familj så påverkas välbefinnandet väldigt negativt och man blir orolig och nedstämd, säger Filip Fors.

Att förebygga och minska den ofrivilliga ensamheten är alltså oerhört viktigt. Några vägar kan vara:

* Öka de sociala kontaktytorna. Det kan vara att anmäla sig till någon aktivitet, skaffa hund och gå dressyrkurser eller efterfråga sällskap vid hundpromenader, volontärarbeta (där man både kan hjälpa andra och träffa nya människor).

* Träna sig på att uppmärksamma rädslor eller skamkänslor när det kommer till kontakt med andra, och utmana dem i små steg: våga fråga t ex en kollega om en kopp kaffe eller en granne om en promenad.

* Leta på internet efter sajter som handlar om att träffas, hitta nya vänner, göra aktiviteter med andra. Dessa sajter har ökat de senaste åren, det finns även människor som anordnar nyårsfester och midsommarfirande för ensamma personer.

* Berätta om din ensamhet och hur du upplever den – chansen är stor att du upptäcker att du inte alls är ensam, utan att flera har det som du.

* Bjud in dig själv till vänner. Se det som att du gör dem en tjänst – människor blir lyckliga av att få dela med sig och göra gott för andra.

Iza Ullmark är barnskötare, frilansande skribent och skyddsombud på Smultronställets Förskola i Gävle kommun.

Fotnot: Ämnet avhandlas också vid ett seminarium arrangerat av tankesmedjan Arena Idé den 13 februari.