Med en effektivare arbetsmiljölag, ett starkare Arbetsmiljöverk och ett rättsväsen som är kunnigt i arbetsmiljöfrågor blir arbetsmiljön bättre. Det skriver Torbjörn Johansson (LO) och Ylva Johansson (S) i ett antal förslag för förbättrad arbetsmiljö.

I Sverige dör varje år minst 1 400 människor i arbetsrelaterade sjukdomar, olycksfall eller självmord. Förra året dog 54 personer i arbetsolyckor. I dag den 26 april, inför Workers Memorial Day, uppmärksammar vi alla dem, som avlidit av eller skadats i arbetet under förra året, med en tyst minut.

Arbetet är centralt i många människors liv. Vi känner stolthet över vårt arbete, vi känner gemenskap med våra arbetskamrater och vi känner tillfredställelse när arbetsdagen eller arbetsuppgiften är avklarad. Att inte ha ett jobb och att tvingas till arbetslöshet är en av de allvarligaste riskfaktorerna för att bli sjuk eller för att hamna i depression.

Även om de flesta av oss trivs med vårt arbete så innebär jobbet också många påfrestningar, psykiska såväl som fysiska. Tunga lyft, buller, en fysiskt krävande arbetsmiljö är fortfarande vanligt förekommande.

Dubbelt så många kvinnor som män får belastningsskador på jobbet och många kvinnor har oregelbunden arbetstid. Trycket har ökat på många jobb och arbetsplatser. Prestationskraven är höga och spänningshuvudvärk är vardag för många. Den nya tekniken gör att vi är nåbara dygnet runt och allt fler förlänger arbetsdagen hemma vid datorn när barnen har somnat.

Hård konkurrens och slimmade organisationer ökar stress och belastning på de anställda som är kvar. Med återkommande omorganisationer och förändringar följer nya kamrater, men också stress och slitningar. När arbetslivets påfrestningar hanteras fel kan de leda till skador, sjukdom eller utslitning.

Att människor skadas för livet eller till och med förolyckas på jobbet är helt oacceptabelt. Vi kräver en nollvision för dödsolyckor på arbetsplatserna.

Vår samhällsmodell bygger på att alla som kan ska arbeta. Om Sverige ska stå sig väl internationellt krävs investeringar för fler arbetade timmar. Men då måste arbetslivet bli tillgängligt för alla. Människors kompetens, kunskaper och erfarenheter måste tas tillvara. Arbetsmiljön spelar en avgörande roll för om människor ska kunna arbeta mer. Arbetslivets villkor, arbetsuppgifternas utformning och arbetsmiljön avgör om vi ska ha möjlighet att jobba ett helt arbetsliv utan att slitas ut eller skadas.

I dag lämnar många ofrivilligt arbetslivet långt för 65 års ålder. Vanliga orsaker är ständig värk, psykiska åkommor, cancer och hjärtsjukdom. Men även osäkra anställningar, deltid och långa tider i arbetslöshet driver folk från arbetsmarknaden. Oroande är också att framför allt unga kvinnor mår allt sämre.

Regeringen har tydligt nedprioriterat arbetsmiljön genom att lägga ned Arbetslivsinstitutet och därmed viktig arbetsmiljöforskning samtidigt som man minskat resurserna till Arbetsmiljöverkets inspektioner. Nyligen har regeringen dessutom lagt fram en proposition där de vill avkriminalisera brott mot arbetsmiljölagen.

Vi lägger i stället en rad förslag för att förbättra arbetsmiljön:

  • För att lyckas förbättra arbetsmiljön krävs förstärkta statliga verktyg och ett tydligt ansvar för arbetsmarknadens parter, bland annat genom att fack och arbetsgivare åter tar plats i Arbetsmiljöverkets insynsråd.
  • För att arbetsmiljölagen ska bli effektivare behövs en regel om ansvar för den som beställer en tjänst. I dagens arbetsliv med långa kedjor av underleverantörer och bemanningsföretag behövs ett skydd för de anställda i dessa företag. En sådan regel om beställaransvar föreslås i utredningen av arbetsmiljölagen (SOU 2007:43). Den förpliktar beställaren att se till att entreprenören kan uppfylla sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.
  • Antalet arbetsmiljöinspektörer behöver öka. Arbetsmiljöverket hade 400 inspektörer år 2006. I dag finns 250 inspektörer, samtidigt som det blivit fler tjänster som arbetar med information. Det behövs stället blivit fler inspektörer för att kunna klara ett allt mer komplicerat arbetsliv.
  • Satsa resurser på arbetsmiljöforskningen. Socialdemokraterna har i sitt budgetalternativ avsatt 100 miljoner kronor extra till viktig forskning om arbetsmiljön

Vi ser positivt på vissa delar av de ändringar i arbetsmiljölagen som regeringen föreslår. Bland annat att utöka användningen av sanktionsavgifter i stället för att ha kvar straff, till exempel böter. Vi anser dock att hot om straff är effektivare för att få förebyggande åtgärder när det gäller mycket allvarliga risker. Därför vill vi att det även i fortsättningen ska vara straffbelagt att till exempel använda förbjudna cancerframkallande ämnen.

Med en effektivare arbetsmiljölag, ett starkare Arbetsmiljöverk och ett rättsväsen som är kunniga i arbetsmiljöfrågor blir arbetsmiljön bättre. Det ger stora vinster för individen, företagen och samhället. Och förhoppningsvis behöver vi i framtiden anordna färre tysta minuter för dem som avlider på grund av sina arbeten.

Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO

Ylva Johansson, arbetsmarknadspolitisk talesperson Socialdemokraterna

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena