debatt Vi representerar 3,5 miljoner arbetstagare och vi har varit mycket tydliga med att sjukförsäkringen behöver moderniseras och förstärkas så som föreslås i Claes Janssons utredning. Därför var budgetpropositionen i dessa delar en stor besvikelse, skriver ordförandena för LO, TCO och Saco.
För oss är det självklart att sjukförsäkringen ska vara rättssäker och ge sjukskrivna rehabilitering och stöd så att de kan gå tillbaka till sitt arbete och ta tillvara sin kompetens och yrkeserfarenhet. Men som utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum visar, och våra förbund erfar, finns det idag stora brister i hur sjukförsäkringen fungerar.
Alltför många rehabiliteringsprocesser avbryts trots att det finns goda förutsättningar för återgång i arbete. Viktig kompetens och yrkeserfarenhet går därmed förlorad. Försäkringskassans prövning av arbetsförmågan efter ett halvårs sjukskrivning mot en i praktiken fiktiv arbetsmarknad leder till otydliga beslut och rättsosäkerhet för den enskilde. Det som var tänkt att fungera som ett trygghetssystem med starka broar och förutsättningar att komma tillbaka till arbete leder istället till ekonomisk otrygghet och minskad tilltro till de allmänna trygghetssystemen.
Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar bär ansvaret för de uppenbara bristerna i sjukförsäkringen. De systemfel i sjukförsäkringen som Claes Janssons utredning identifierat löser man inte genom att enbart sända styrsignaler och redovisningsuppdrag till Försäkringskassan. I likhet med utredningen och andra tunga remissinstanser, som exempelvis Arbetsförmedlingen, anser vi att det krävs konkreta lagstiftningsförändringar.
LO, TCO och Saco är därför mycket bekymrade över frånvaron av tydlig politisk viljeinriktning i den senaste budgetpropositionen. Vi har dessutom svårt att förstå motiven bakom detta. Med tanke på att utredningens förslag beräknas kosta ca 400–450 miljoner/år kan det knappast, jämfört med övriga miljardsatsningar som görs i budgeten, vara en kostnadsfråga.
Sjukfrånvaron har de senaste åren pressats ner till en historiskt låg nivå. Det gäller också de statliga utgifterna.
Sjukfrånvaron har de senaste åren pressats ner till en historiskt låg nivå. Det gäller också de statliga utgifterna. År 1990 låg den andel av BNP som avsätts till vårt försäkringsskydd vid sjukdom och funktionsnedsättning (utgiftsområde 10 i statsbudgeten) strax under 7 procent. Idag ligger motsvarande siffra på strax över 2 procent av BNP och utvecklingskurvan pekar fortsatt neråt.
Förklaringen till de minskande utgifterna är inte att befolkningen blivit så mycket friskare de senaste decennierna. Orsaken är framför allt att lagstiftningen och lagtillämpningen stramats åt och ersättningsnivåerna sjunkit. Personer som blivit sjuka halkar i ökad utsträckning efter i den allmänna välståndsutvecklingen.
Vi förväntar oss därför att regeringen i närtid ska lägga konkreta lagstiftningsförslag på riksdagens bord. Om inte detta sker är det rimligt att regeringen och dess samarbetspartier närmare förklarar sig och tar politiskt ansvar för sjukförsäkringens nuvarande utformning. För landets löntagare är det viktigt att regeringen och oppositionen är öppna med vad de anser om de brister i sjukförsäkringen som vi och andra påtalat under en längre tid.
Det är oacceptabelt att vi ska fortsätta att sväva i ovisshet om vad det är för allmänt försäkringsskydd vi kan räkna med den dagen vi blir så sjuka att vi inte kan arbeta. Det är dags för klarspråk i sjukförsäkringsfrågan!
Susanna Gideonsson, ordförande LO
Therese Svanström, ordförande TCO
Göran Arrius, ordförande Saco
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
