Om S och LO kan enas om att begränsa uppenbart orimliga vinster på ett pragmatiskt sätt kan sökljuset flyttas till andra frågor.
Först prassel när DN Debatt bläddras fram. Kaffedoft och intensiv läsning. Därefter suck av lättnad. Att den scenen utspelade sig vid Stefan Löfvens köksbord igår morse – samt hos andra S-toppar och strateger – är en lågoddsare.
Bland det mest remarkabla med LO:s besked om vinstbegränsning i välfärden är att samtliga förbund undertecknade artikeln. Att pragmatiska Kommunal är överens med sina mer radikala vänner inom 6F-familjen är ett styrkebesked. Minns hur olika syn på modellen för jämställdhetspotter fick tre industrifack att hoppa av den viktiga LO-samordningen inför avtalsrörelsen så sent som ifjol.
Förslaget måste ses som en seger för pragmatikerna inom LO. Vi har även fått en första illustration av Karl-Petter Thorwaldssons sluga ledarstil: Först eldig retorik, sedan trevligt samkväm som leder till att ett kompromissförslag kan antas.
Sakinnehållet består till stora delar av önskvärda och okontroversiella reformer: bemannings- och utbildningskrav, meddelarskydd och offentlighetsprincip i all verksamhet, certifiering och öppna böcker. Förslagen utgår från en grundläggande förutsättning: Välfärden måste ha tillräckliga resurser om inte kvaliteten ska bli lidande.
Idén med samhällsbolag, som kompletteras med driftsavtal när lokalpolitikerna i en kommun eller ett landsting vill behålla en utförare som verkar som aktiebolag, är intressant. För förbudsivrarna framstår det som otillräckligt, medan en av LO-hjärnorna bakom förslaget talar om de första försiktiga stegen och jämför med Ernst Wigforss provisoriska utopier.
De närmsta dagarnas debatt kan avgöra om samhällsbolagen blir en naturlig del av vår välfärd, eller om de hamnar i högen av LO-förslag som aldrig genomfördes. För även om idén är intressant finns praktiska frågor. Var går välfärdsgränsen, vilka verksamheter inkluderas? Ska privattandläkaren lomma till kommunkontoret med en lapp som anger hur mycket vinst hen vill göra, för att få fortsätta laga hål?
I den debatt som nu följer måste vi minnas grundfrågan: Vinsterna som görs på våra skattepengar är helt orimliga, kvaliteten i flera delar av välfärden är för dålig. LO:s besked är ett välkommet inlägg i den debatten – som samtidigt kan ha sina strategiska fördelar.
LO-familjen är enad. På S-kongressen kan Löfven baka in de snarlika delarna av LO-förslagen i den egna lösningen. De mest kontroversiella delarna, som samhällsbolag och förslaget att avskaffa lov, kan stuvas undan eller utredas vidare beroende på hur debatten utvecklas.
Kvar står en fortsatt stum Reinfeldt, med Urban Bäckström och Timbro skrikandes i högerörat om nödvändigheten av att bevara en ordning i välfärden som åtta av tio väljare avfärdar.
Löfven slog nog nöjt ihop tidningen. Om S och LO kan enas om ett förslag som inte förbjuder vinst, men som begränsar uppenbart orimliga vinster på ett pragmatiskt sätt, kan sökljuset flyttas till andra frågor.
Kanske drack han upp kaffet och hoppades att LO nu får tid att göra något som skulle illustrera den fråga som verkligen kan vinna valet: Ett stort räkneverk på LO-borgens fasad som anger antalet arbetslösa i Sverige.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
