Lönegolvet slår mot alla företagare

Ilan De Basso borde sig i spegeln istället för att argumentera emot den politisk hans eget parti drev så sent som förra året, skriver Centerpartiets Abir Al-Sahlani.

När jag läser min Brysselkollega Ilan De Bassos text i Dagens Arena tappar jag hakan. Sen börjar jag skratta, eftersom Ilan och hans parti nu låtsas rikta skarp kritik mot regeringens politik om arbetskraftsinvandring. I sin text dömer han ut vad regeringen föreslår med att det kommer att skada svensk konkurrenskraft. Men det Ilan De Basso gör är att han lyckas gå i opposition mot sig själv och sin egen politik.

Maria Malmer Stenergard kan inte ha läst de senaste offentliga utredningarna av ämnet

I sann socialdemokratisk anda har Ilan De Basso gått i förnekelse över att hans eget parti så sent som i fjol föreslog ett lönekrav som till och med är högre än det som den nuvarande regeringen infört. Anders Ygeman, som då var migrationsminister, la fram förslaget om att lönekravet skulle vara 29 880 kronor. Det är alltså 2 500 kronor över det lönegolv som regeringen nu infört, på 27 360 kronor.

Men skrattet fastnar i halsen snart, när jag inser hur hårt denna populistiska höjning av lönegolvet slår mot alla företagare runtom i vårt land. Svenskt Näringslivs vice VD Karin Johansson säger det enkelt själv: ”Politikerna agerar inte logiskt”. Visita, som är branschorganisation för den svenska besöksnäringen, har sagt att flera tusentals anställda kommer att behöva lämna landet. Och framför allt pekar man på att det är nyckelkompetens man tappar, som exempelvis kan få en restaurang att ta avgörande steg för att växa och nyrekrytera. För många är besöksnäringen det första jobbet. Med lönegolvet kommer de möjligheterna att försvinna, när restauranger och krogar tappar just nyckelkompetens.

Ett argument som lyfts av politiker från flera olika håll, däribland den nuvarande migrationsministern, är att ”Det är helt orimligt att människor kan komma från andra sidan jorden för 13 000 kronor i månaden”. Men Maria Malmer Stenergard kan inte ha läst de senaste offentliga utredningarna av ämnet, där SCB pekar på att år 2020 tjänade nästan 90 procent av arbetskraftsinvandrarna mer än 20 000 kronor i månaden. Mindre än en procent tjänade mellan 13 000 och 14 000 kronor.

Ingen företagare vaknar på morgonen och bestämmer att man ska rekrytera människor direkt från andra sidan jordklotet. Först tittar man i sitt lokala område, sedan regionalt, nationellt, inom EU, och först därefter tittar man i tredje land. Hittar man inte kompetensen på hemmaplan, blir man tvungen att titta utomlands – eller att lägga ned sitt företag.

Ilan De Basso får nog gå hem och googla och läsa på vad hans eget parti tycker i frågan om arbetskraftsinvandring. Det är nämligen något helt väsensskilt från det som han försöker ge sken av i sin debattartikel.

Abir Al-Sahlani, Europaparlamentariker, Centerpartiet