Antalet ungdomsorganisationer med statsbidrag har ökat kraftigt de senaste tio åren. Bidraget är oförändrat. Om Aida Hadžialić vill stärka ungdomspolitiken bör hon satsa på ungdomsrörelsen, skriver Rebecka Prentell.
Ungdomsminister Aida Hadžialić skriver på Dagens Arena att hon vill förstärka ungdomspolitiken och lyfta den ur sin tidigare undanskymda tillvaro. Som företrädare för ungdomsrörelsen uppmuntrar vi förstås uttalanden som dessa.
Hadžialić vill genomföra förstärkningen genom att fokusera på ungas etablering i samhället och ger därför Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ett nytt uppdrag att bidra till ungdomars etablering i arbets- och samhällslivet utifrån ungdomars olika förutsättningar och levnadsvillkor. För oss är detta ett steg i rätt riktning – men långt ifrån hela lösningen.
Ungdomsarbetslösheten är en av de mest debatterade frågorna på den politiska dagordningen idag. Debatten rör sig framförallt kring ingångslöner, turordningsregler och skattesatser. Oerhört viktiga frågor, givetvis. Vi ser dock en risk för att ungdomspolitiken fastnar i en liknande debatt och att den sektorsövergripande ansatsen går förlorad om fokuseringen på arbetslösheten blir för stor. Styrkan i ungdomspolitiken är att den involverar samtliga politiska områden som rör unga.
Genom ungdomspolitiken ser vi hur den psykiska ohälsan inom en stor del av ungdomsgruppen hänger samman med bristande etablering på arbets- och bostadsmarknaden, diskriminering, dåliga skolresultat, en otillräcklig fritid och möjlighet att påverka sin omgivning. På samma sätt som problemen och utmaningarna hänger samman är också lösningarna nära sammanlänkade.
Satsningar på ungas etablering kan därför inte bara fokusera på att unga ska komma i arbete. Satsningarna måste sträva mot ungdomspolitikens övergripande målsättning; att alla unga ska få verklig makt över sitt eget liv, inflytande över samhällsutvecklingen och goda levnadsvillkor.
Det nya fokus på ungas etablering som ungdomsministern föreslår behöver också ta fasta på politikområdets viktigaste verktyg: ungdomsperspektivet och ungdomsrörelsen. Ungdomspolitiken slår fast att alla offentliga insatser som rör unga ska ha ett ungdomsperspektiv. Ett sådant kan aldrig komma från en myndighet, det måste komma från unga själva och de som representerar dem. Därför är ungdomsrörelsen en naturlig samtalspart i utvecklingen och uppföljningen av ungdomspolitiken.
I ungdomsrörelsen samlas över 600 000 unga medlemmar i en stor mängd olika organisationer som bedriver verksamhet som stärker ungas självkänsla och makt över sina egna liv – samtidigt som den utvecklar demokratin över hela landet.
Organisationerna spänner över hela det ungdomspolitiska spektret. Här finns de som varje dag lever med de osäkra anställningarna, de som går till sängs utan att veta var de kommer att bo nästa månad, människorna bakom statistiken som talar om ökningarna i ungas psykiska ohälsa. Här finns också engagemang och kraft, kunskap och perspektiv, kreativitet och idérikedom. Att ge röst åt dessa berättelser och expertröster är att säkerställa ungdomsperspektivet i politiken som påverkar de unga.
Ungdomsrörelsen behöver stärkas. Statsbidraget till ungdomsorganisationerna har varit oförändrat de senaste fem åren. Justerat för penningvärdet var statsbidraget som delades ut 2015 mindre än det som delades ut för tio år sedan. Under samma period har antalet organisationer som beviljats statsbidrag ökat från 87 till 106 stycken.
Med ökade anslag skulle ungdomsrörelsen kunna engagera och stärka många fler unga människor. Den skulle i än högre grad kunna beskriva ungas självständighetsutmaningar och komma med fler innovativa lösningar på hur dessa ska kunna mötas nu och i framtiden.
Aida Hadžialić, vill du stärka ungdomspolitiken? Satsa på ungdomsrörelsen!
Rebecka Prentell, ordförande LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
