Det är fortsatt svårt för unga att påverka politiskt och tilltron till partierna och politikens förmåga att förändra samhället krymper, skriver Rebecka Prentell, ordförande LSU.

Knappt har sången om »den ljusnande framtid är vår« tystnat från studenterna, så samlas de politiska toppskikten i Visby för att diskutera de svåra situationer unga människor möter.

Vi väntar oss en Almedalsvecka som präglas av samtal om unga. Unga som är arbetslösa, bostadslösa, som har flytt och inte tillåts återförenas med sin familj. Unga som ansluter till extremistmiljöer, unga som lider av psykisk ohälsa eller tvingas in i skolsystem som sviker dem. Ungas självständighetsutmaningar är större än på mycket länge.

I dag släpper vi den andra delen i vår rapportserie om ungdomsrörelsen: Ungdomsrörelsen i siffror. Vi ser en rörelse som växer, som höjer sin röst och som omfattar allt fler unga. Inför 2016 kunde ungdomsorganisationerna rapportera in mer än 80 0 00 nya medlemmar och 370 nya föreningar. Organisering är den bästa metoden för samhällsförändring och ungas egen organisering behövs mer än någonsin just nu. En starkare mobilisering bland de unga väljarna i Storbritannien hade möjligen kunnat förhindra brexit, då 64 procent i åldern 18-24 röstade för att stanna, men bara 36 procent använde sin röst.

Ungdomsrörelsen behövs för att möta de utmaningarna Sverige står inför. När retoriken hårdnar och samtalen förflyttas längre och längre bort från en tidigare konsensus om öppenhet och frihet – till slutenhet och begränsningar – använder vi våra röster för att peka ut en annan riktning. För vi tror att trots de omfattande utmaningar som den unga generationen möter i dag så kan vi, om vi vill, övervinna dem.

En studie från Mittuniversitetet visar att bara var femte ung person tror att de stora samhällsutmaningarna så som arbetslösheten, bostadsbristen eller klimatförändringarna är något politikerna kan lösa.

I stället tror man att näringslivet, forskarna och den enskilde löser de här frågorna.

Det vi saknar är politiska samtal som inte bara handlar om unga, utan samtal där vi som är unga faktiskt själva är representerade. Det behövs ett erkännande av de självständighetsutmaningar den unga generationen möter och att bereda plats för unga människor att själva ta plats.

Stefan Löfven, kommer du i ditt tal i morgon att erkänna ungas självständighetsutmaningar? Kommer du att uppmana socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting att göra plats för fler unga röster att höras? Kommer du att tala för fler möjligheter för ungdomarna att organisera sig och påverka samhällsutvecklingen i en bättre riktning?

Vi är en generation med stort engagemang och handlingskraft, använd oss!

Rebecka Prentell, ordförande LSU – Sveriges ungdomsorganisationer