Lundsbergsdebatten spårar

Det råder ingen tvekan om att Sverige längtar efter klassdebatt i en tid när de flesta partier tävlar i triangulering.

Stängningen av Lundsberg gick snabbt från att vara en skoldebatt till att bli en klassdebatt. Det är inte så konstigt, med tanke på vilken sorts skola Lundsberg är och vilka elever som går där. Men i grunden är stängningen av Lundsberg en fråga om att alla elever har rätt att vara trygga och fria i skolan. Oavsett på vilken skola de går.

Klassmedvetenheten sitter djupt i Sverige, det har bevisats de senaste dagarna. Tydligast var kanske den moderata riksdagsledamoten Maria Abrahamsson, som på sin blogg spårade Skolinspektionens stängningsbeslut till ”klasshat”.

Samtidigt sitter en före detta Lundbergselev i Aktuellt och säger att klasskillnader inte finns i Sverige. Om inte det är ett uttryck för klass, så finns inga sådana uttryck. Ingen som någonsin har upplevt klassamhällets baksida skulle uttrycka sig så arrogant.

I debattens andra ände uttrycks skadeglädje över att Lundsbergarna äntligen får vad de tål. Sociala medier svämmas över av kommentarer som andas attityden ”Stick hem från er fina överklasskola, gör det bara!” Andra tycker att det minsann finns viktigare problem att lösa i det svenska skolsystemet än att någon elev på Lundsberg har fått ett strykjärn i ryggen.

Klassmotsättningarna kan knappast bli tydligare. Det råder ingen tvekan om att Sverige längtar efter klassdebatt, i en tid när de flesta partier tävlar i triangulering och samlas i en tröttsam smet på mitten. För att nå den så åtråvärda medelklassen. Som om inte även medelklassen kunde ha en medvetenhet om klassamhället och vilja förändra det.

Men, och detta är ett viktigt men. Att Lundsberg stängs är kulmen på en lång händelsekedja av pennalism och kränkningar. Hösten 2011 riktade Skolinspektionen hård kritik mot Lundsberg, för att elever hade misshandlats och förödmjukats utan att vuxna ingripit.

Hösten 2012 ställde Skolinspektionen förnyade krav på Lundsberg, med hot om vite. I våras bedömde myndigheten att skolan uppfyllde kraven och avslutade tillsynen. Men problemen hade uppenbarligen inte lösts, det visar förra helgens grova misshandel på ett av elevhemmen.

Skolinspektionen gör i det läget helt rätt som stänger Lundsberg. En liknande arbetsplats skulle aldrig accepteras för vuxna. Alla barn som går till skolan har rätt att vara trygga där. Att slippa hot, kränkningar och våld i skollokaler, på skolgårdar och i elevhem. Om det svenska skolsystemet tar elevernas arbetsmiljö på allvar är det självklart att stänga alla skolor där kränkningar av Lundsbergsmått sker.

Det är problematiskt att debatten nu inte verkar landa i det. Huvudfrågan har blivit Lundsberg, vad vi tycker om just den skolan. Inte elevers arbetsmiljö, hur vi bäst skyddar dem från kränkningar och våld.

Riksinternatens vara eller inte vara är förvisso en viktig fråga. Men de elever som far illa i skolan förtjänar något annat än pajkastning om Lundsberg. Hur skriande vårt behov av klassdebatt än är.