”Du har inte förstått. Därför sitter du och lyssnar på mig, och inte tvärtom”. Repliken yttrades av Ulrica Schenström, tidigare statssekreterare (M), på ett seminarium om politisk förändring. En S-politiker ifrågasatte Schenströms dragning av de ”nya” Moderaternas förnyelse. Det är ju samma gamla höger som raserar den svenska välfärden, ansåg politikern.
I dag inleds Moderaternas bolagsstämma, f’låt – partistämma, på Conventum i Örebro. Det var även platsen för M-stämman 2005, då förnyelsen inleddes. Replikskiftet ovan illustrerar några lärdomar som Sveriges progressiva bör dra av de senaste sex åren.
M är ett annat parti i dag än 2005, i synnerhet i väljarnas ögon. Och det är väljarna som ger och tar politisk makt. Mer pragmatiska, mindre systemskifte. Högre trovärdighet vad gäller ekonomi och förmåga att styra landet. Imponerande förtroendesiffror för firma Reinfeldt & Borg.
Det är en förvandling som måste accepteras. Att känna sin fiende är en förutsättning för att vinna slaget. Men det finns en avgrundsdjup spricka mellan bilden av ”nya” M och resultatet av den förda politiken. S-politikern hade en mycket viktig poäng. Någonting håller på att gå sönder i Sverige.
1991-94 var det mycket snack men inte lika mycket verkstad. Krisen och räntan på 500 procent kom i vägen. 2006-11 har det varit snyggt snack, och väldigt mycket verkstad. Det mer försiktiga men långsiktiga systemskiftet genomförs via arbetsmarknaden; a-kassan, låtsasåtgärderna, den medvetna strypsnaran kring facket, försämringarna av sjukförsäkringarna – allt i syfte att pressa lönerna. Smartare? Ja. Mer cyniskt? Absolut. Som när grodan inte hoppar ur kastrullen när vattnet långsamt blir varmare? Precis.
Lägg till en utrikesminister i intressekonflikt och med möjligt blod på händerna. En kulturminister som vill använda ordet underhållning då ”kultur” har en negativ klang. En migrationsminister som får dollartecken i ögonen när utvisningen av en 91-årig änka ifrågasätts. En finansminister som gynnar höginkomsttagare och ansvarar för ett utanförskap och en arbetslöshet som är högre än när han tog över.
Och då har vi inte nämnt utförsäljningarna, privatiseringarna, tåghaveriet – eller statsministerns trötta visionslöshet.
Så: Ta motståndarens förändring på allvar, men var stenhård i beskrivningen av de nya orättvisorna. Därmed återstår den svåraste lärdomen: Den egna hemläxan.
Politik utformas av S-medlemmar och kongresser. Men i anteckningarna från seminariet finns intressanta nyckelord. ”Börja ej med yta o PR – inte därför du vinner”. ”Börja med vad du brinner för politiskt, vad du vill göra, genomarbetat budgetförslag”. ”Fokusera ej på motståndaren”. ”Du ska ha bästa statsministerkandidaten”. ”Bra grupp runt partiledaren”.
M-dagarna i Örebro lär fladdra förbi. Hemläxan för S i skenet av de senaste sex åren – för att inte tala om de senaste två veckorna – återstår. Uppgiften brådskar. Ett idéfattigt parti som ökar orättvisorna ska inte ostört få resa vidare mot 2014.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
