ledare M, KD och L vill reagera Sverige med stöd av SD efter valet 2022. Även om det misslyckas har inställningen öppnat för ett ökat SD-inflytande på lokal nivå.
Efter förra riksdagsvalet förklarade den moderata ledningen att partiet inte skulle samarbeta med SD på lokal nivå. Det är bara tre år sedan, men mycket vatten har hunnit flyta under broarna.
I södra Sverige fanns visserligen redan 2018 lokala moderata politiker som struntade i påbudet och som gick i allians med SD för att kunna ta makten. I vissa fall fick även KD och olika lokala partier vara med och styra. Men de flesta moderatpolitiker tog partilinjen på allvar. Hellre än att samarbeta med SD försökte de att nå blocköverskridande lösningar.
Enligt Richard Jomshofs beräkningar kommer SD att ingå i styret i 80–90 kommuner
Idag är läget som bekant ett annat. Moderaterna vill styra Sverige tillsammans med KD (och eventuellt L) och med stöd av SD efter nästa val. Vad som sällan uppmärksammats är att denna politiska linje också innebär grönt ljus för att styra tillsammans med SD i kommuner och regioner.
I takt med att SD vuxit har det blivit allt svårare för både de röd-gröna partierna och för de forna allianspartierna att få egen majoritet. Det har lett till en snabb ökning av blocköverskridande styren både i kommunerna och regionerna. Efter valet 2006 fanns det 41 blocköverskridande kommunala styren i landet, det antalet har ökat till 114. I regionerna har förskjutningen kommit senare. 2010 styrdes två regioner av blocköverskridande koalitioner, idag är antalet åtta.
Efter nästa val kan många av de blocköverskridande styrena ersättas av nya konstellationer där M och SD utgör kärnan – men där också KD, L och olika lokala partier kommer att vara med och dela på makten.
För närvarande styr moderater och SD (och ibland ytterligare partier) i fem av landets kommuner: Staffanstorp, Bjuv, Hörby, Svalöv och Sölvesborg. I landets regioner sitter SD inte med i styret någonstans. Efter nästa val kan kartbilden vara en helt annan.
Enligt SD:s partisekreterare Richard Jomshofs beräkningar kommer SD att ingå i styret i 80–90 kommuner och i flera regioner efter valet 2022. SD har givetvis ett egenintresse av att blåsa upp dessa siffror för att visa på partiets betydelse. Fullt så långtgående skulle förskjutningen knappast bli. Ett skäl till detta är att M-KD-L inte kan räkna med att få med sig C och MP om SD ska sitta med vid rodret. Dessutom finns ett antal lokala partier som inte kan tänka sig att styra tillsammans med SD. Men även om Jomshofs siffror är överdrivna är det ändå uppenbart att M-KD-L:s nya inställning betyder att SD kommer att släppas in i betydligt fler kommunala och regionala styren.
På den pågående socialdemokratiska partikongressen dominerar frågor om vilka politiska alternativ som finns på riksnivå. Det är inte överraskande, det perspektivet dominerar alla partiers kongresser. En viktig fråga i sammanhanget är hur Sverige skulle förvandlas av en högerregering som styr med stöd av SD. Men en lika dramatisk förändring är om SD får ett ökat inflytande i kommuner och regioner. Att döma av de kommuner där SD redan idag är med och styr skulle det innebära en förskjutning mot en högerradikal kulturpolitik och en auktoritär kontroll av kommunala tjänstemän.
Om M-KD-(och eventuellt L) bildar regering med stöd av SD efter nästa val kommer denna tendens att förstärkas. Men även med en fortsatt röd-grön regering är det troligt att SD:s inflytande i kommuner och regioner kommer att öka. Till det märkliga hör att M, KD och L inte ens erkänner att dessa partiers nya inställning till SD innebär att SD kommer att få en ökad makt på lokal och regional nivå. I den kommande valrörelsen blir det därför avgörande att inte bara gissla M, KD och L för att på riksnivå vilja styra med stöd av SD. Lika viktigt blir att kritisera att lokala M-, KD- och L-politiker som vill släppa in SD i värmen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
