Kungliga konsthögskolan och Konstakademien är två homogent belastade institutioner som bör diskutera lösningar för att motverka snedrekrytering och exkludering, skriver Macarena Dusant, Konstgrupp Almedalen.
Den senaste veckan har det pågått en konflikt mellan Konstakademien och Kungliga konsthögskolan, KKH, där ordet internationalisering är i centrum. Konstakademien är rädd att Kungliga konsthögskolan internationaliserar lärosätet alltför mycket. KKH svarar att internationalisering medför diversifiering.
Konflikten bjuder på ett utmärkt tillfälle att diskutera en fråga som vi inom Konstgrupp Almedalen har intresserat oss för den senaste tiden: breddad rekrytering.
Internationalisering är ett komplext begrepp som har funnits inom skolväsendet sedan början av 1900-talet. FN-organet UNESCO påtalade efter andra världskriget att undervisning ska präglas av internationell förståelse: ökade språkkunskaper, medvetenhet för så kallade utvecklingsländer och kännedom om mänskliga rättigheter.
Forskaren Björn Hettne menar att internationalisering i dag står för kontakt med världen utanför den egna staten, men också ökad rörlighet som ska främja reflektion och kritiskt tänkande för omvärlden samt främja den egna statens status på en global arena.
Vidare menar han att det finns en idé kring en gränslös internationalisering men som i själva verket innebär en rörlighet mellan europeiska nationer, tänk Bolognaprocessen. Hettner anser att en borde prata om europeisk regionalisering snarare än internationalisering. Idén om något långt borta är egentligen något inom den egna sfären, den redan givna bekvämlighetszonen.
Medan skolan blickar utåt pågår etnisk och social segregation. Enligt statistik är KKH ett utav de mest homogena lärosätena i landet. Bland studenterna har nästan nio av tio minst en utrikes född förälder och 13 procent två utrikes födda föräldrar eller är själva utrikes födda.
När det gäller social bakgrund har mer än hälften av studenterna föräldrar med akademisk examen. Bland undervisande lärare har 69 procent minst en inrikesfödd förälder och 22 procent två utrikes födda föräldrar eller är själv utrikes född.*
Internationaliseringen bidrar inte per automatik till ökad diversifiering utan innebär ökad rörlighet för en grupp i samhället som redan är privilegierad. En diversifierad skola handlar om att skapa möjlighet för mångfald och strävan efter en transkulturell institution. En utmaning som många konsthögskolor står inför.
Konstakademiens formulering om att värna ”den nationella identiteten” och att ”identifiera en nationell identitet i dagens alltmer globaliserade samhälle” är anmärkningsvärd. En sådan hållning gynnar snarare en konservativ institution än utvecklingen av en spännande och öppen svensk konstscen med kraft att spegla sin samtid.
Sedan kan en fråga sig om det finns en specifik svensk nationell samtida konst i ett alltmer globaliserat konstfält, eller om en svensk konststudentens lokalitet per definition blir uppäten av det internationella.
Konflikten mellan KKH och Konstakademien ska inte ses som en kamp mellan gammalt och nytt, gott och ont, utan som två homogent belastade institutioner som borde diskutera lösningar för att motverka snedrekrytering och exkludering.
Detta behöver problematiseras inom och utanför konstinstitutionerna. Fram till dess fortsätter begrepp som diversifiering, mångfald och interkulturell strävan att vara flaggor utan vind.
Macarena Dusant, Konstgrupp Almedalen
Konstgrupp Almedalen är ett fristående nätverk med yrkesverksamma inom konstfältet som diskuterar den samtida konstens position i kulturpolitiken och samhället.
* Här saknar vi bearbetad statistik på undervisande lärares sociala bakgrund. Statistiken gäller 2012/2013 och tar inte hänsyn till utomeuropeisk eller utomnordamerikansk bakgrund. Källa: CSB och UKÄ. Bearbetning av statistiken har gjorts av Tina Carlsson och Macarena Dusant för Konstgrupp Almedalen. Bearbetad statistik kommer att publiceras på KA:s blogg, www.konstgruppalmedalen.tumblr.com.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
