På fredag utser den socialdemokratiska partistyrelsen en ny partiledare. Beskedet om att det blir en kort process lämnades efter VU:s sammanträde på onsdagen och de som närt förhoppningar om en valprocess där flera kandidater öppet tävlar mot varandra får vänta kanske ytterligare ett decennium.
Oavsett vem som tar över rodret i morgon så har processen kring Håkan Juholts avgång förstärkt bilden av ett parti som har svårt med rak kommunikation. Höstens läckor från riksdagsgruppen, planterade historier i medierna om olika typer av falanger, missnöjda medarbetare som anonymt går till pressen, ledamöter av partiledningen som uppenbarligen halvljuger framför tevekamerorna bidrar till en bild av ett svagt parti. Ett parti på dekis.
Ska socialdemokratin klara av att resa sig från det bottenläge man nu befinner sig i måste man våga ta itu med sin egen syn på öppenhet. Inte minst gäller det i svåra frågor där det föreligger konflikter. I synen på EU, välfärdens finansiering, skattepolitik och statsfinanser finns det många olösta frågor för socialdemokratin. Men om vägen att lösa dem även fortsättningsvis blir att sopa åsiktsskillnader under mattan och låtsas som intressekonflikter inte existerar så kommer socialdemokratin att mötas av väljarnas ryggar.
”I VU har vi inga voteringar”, säger Wanja Lundby-Wedin i någon av de otaliga intervjuer som följt i kölvattnet av de senaste dagarnas kris. Nähä? Inga voteringar, hur avgörs då politiken? Antagligen är det sant, en framvuxen tradition som urholkar själva demokratins tanke och då är det bland det sorgligaste jag hört under min tid i socialdemokratin.
Hur kommer det sig att i ett parti som bär så många stolta ideologiska traditioner inom sig – rättigheternas liberalism, rättvisans socialism, befrielsens demokratiska grund – att votering så sällan begärs och verkställs när politiken ska formuleras? Varför tillsätter vi ett verkställande utskott om de inte har modet och styrkan att votera?
På fredag utser den socialdemokratiska partistyrelsen en ny partiledare. Det beslutet kommer säkert att ske med acklamation och utan votering. Kanske är det bra. En partiledarstrid i ett parti där den högsta ledningen ogillar omröstningar och där det är finare att säga sig vilja bli ledd än att leda är inget drömscenario. Men socialdemokratin måste bryta med den tysta traditionen. Ska arbetarepartiet återfå förtroende hos väljarna kan det inte ske med halvkvädna visor, osanningar eller lögner. Väljarna imponeras inte av makten som gömmer sig innanför de stängda dörrarna.
Man undrar hur till exempel riksdagsgruppens medlemmar tänker när de går in på sina hemliga möten en gång i veckan. Möten som en vanlig socialdemokratisk medlem aldrig får tillgång till innehållet i. En halvtimme efter varje sådant möte kan Sveriges journalistkår redogöra för repliker, konflikter och falangstrider. Men voterar riksdagsgruppen? Nej, aldrig. För de ut frågorna till medlemmarna? Nej, aldrig. Tystnadens kultur har blivit en kultur av läckor, mygel och manipulation. Och den kulturen syns. Oj, vad den är tydlig. Och mycket oaptitlig.
På kongressen 2013 ska en ny partiledare för första gången väljas av medlemmarnas företrädare. Det blir säkert en välregisserad föreställning, med ballonger och sådant tingeltangel. Men vad som är viktigare är att det ska tas ett nytt partiprogram. Det vi antog 2001 är som en profetia över den socialdemokrati vi ser idag. Det innehåller många ord, men det bär på ett mycket tunt budskap. Den politik som formulerades där blev aldrig framvoterad, den förhandlades fram i stängda rum i korridorer där kongressombuden normalt inte har tillträde. Jag vet, jag var där.
Partiprogrammet 2013 är en gyllene chans att låta partiet delta i formulerandet av framtidens politik. Låt oss votera om innehållet. Låt oss tala klarspråk om vad vi vill med Sverige. För även om vi i tystnadens socialdemokrati utser vår nästa partiledare med acklamation på fredag, så är det den agiterande socialdemokratin som kan vinna väljarna tillbaka.
Nu börjar vi om. Votering är begärd och ska verkställas!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
