Tusentals skolbarn får inte de glasögon de behöver. Landstingen måste börja tolka lagen betydligt mer generöst än vad man gör i dag, det skriver Lena Holm, generalsekreterare Majblommans Riksförbund.
Idag, den 11 oktober, är det World Sight Day, instiftad av WHO för att lyfta fram människors rätt till god syn. Även i Sverige finns det anledning att uppmärksamma dagen. Tusentals skolbarn får inte de glasögon de behöver, det visar Majblommans undersökningar. Landstingen måste börja tolka lagen betydligt mer generöst än vad man gör i dag och det snarast.
Ansvaret för medicinsk behandling och personliga hjälpmedel ligger enligt hälso- och sjukvårdslagen hos våra landsting. För barn i skolåldern är glasögon ett hjälpmedel för att korrigera en synnedsättning. För mindre barn, upp till 8–10 års ålder när synen fortfarande utvecklas, är glasögon att betrakta som medicinsk behandling. Om problemen inte behandlas kan de få omfattande konsekvenser, som synnedsättningar som inte går att behandla senare. Vissa tillstånd kan till och med leda till blindhet.
Majblomman menar att det är en rättighet för barn att få hjälpmedel vid funktionsnedsättning eller som medicinsk behandling, oavsett var man bor i landet och oavsett hur föräldrarnas plånbok ser ut. Glasögon borde vara kostnadsfritt för barn, på samma sätt som hörapparater är det. Det är alltså en barnrättighetsfråga. Men kostnadsfria glasögon skulle särskilt mildra effekterna av barnfattigdom och ge fler barn bättre förutsättningar för en lyckad skolgång.
Alla landsting ger nu bidrag för mindre barns glasögon, men i varierande omfattning. Och bara en bråkdel av landstingen ger bidrag till skolbarns glasögon. Regeringen har glädjande nog gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda barns behov av glasögon och hur landstingens bidrag ser ut.
Majblommans sifo-undersökning från i våras visade att 10 500 skolbarn inte har fått glasögon på ett helt år, trots att de behöver. Ytterligare 16 000 skolbarn har fått vänta i tre månader eller mer på glasögon. Bakom de här siffrorna finns barn som har svårt att hänga med i skolan och på fritiden för att de inte kan se ordentligt. Det handlar om en hel termin eller mer. Ett år är också lika lång tid som Socialstyrelsen fått på sig att genomföra sin utredning. Det hinner hända mycket i ett barns liv under den här tiden.
Socialstyrelsens utredning ska redovisas senast den 1 juni 2013. För oss på Majblomman är dock bilden klar: Vi har redan kartlagt hur bidragen ser ut i alla landsting, gjort en kunskapsöversikt med hjälp av experter och gjort beräkningar på hur många barn som behöver glasögon. Majblomman har drivit frågan i många år, den har sin grund i det behov vi möter i barnfamiljers bidragsansökningar till våra lokalföreningar. Bilden är oroande.
Samtidigt sker det förändringar till det bättre: Flera lågprisaktörer har kommit in i glasögonbranschen de senaste åren. Genom upphandling borde landstingen kunna få bra priser. För en enskild familj, med små eller inga marginaler, kan glasögon däremot fortfarande vara en omöjlig utgiftspost.
Sedan Majblomman började uppmärksamma landstingen på problematiken har några av dem tagit ett barnrättsperspektiv och beslutat att ge bidrag även under skolåldern. Men fler landsting behöver tolka lagen mer utifrån barnets perspektiv än vad man gör i dag.
Det är svårt att sätta en prislapp på sämre självkänsla, utanförskap och sämre skolresultat. Det är lättare att räkna på vad det kostar att bekosta extraundervisning. Jag vågar påstå att glasögon till de här barnen skulle vara en betydligt billigare lösning, både för individen och för samhället.
Lena Holm, generalsekreterare Majblommans Riksförbund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
