En växande andel européer känner att delar av befolkningen är mindre värd än andra. Alla lösningar bör fokusera på att minska polariseringen, inte bara övervaka den.
EU-parlamentet har sedan Parisattackerna fyllts av deklarationer om enighet och solidaritet. Men under ytan ser vi nu redan väldigt olika svar. Och stora delar av den retorik och politiska förslag som förs fram skrämmer.
EU:s inrikesministrar och amerikanska representanter träffades redan dagarna efter Parisattentaten för att kräva ökad övervakning på internet samt att passagerardata ska samlas in på ett svepande sätt. Retoriken som används målar alltmer fram ett ”vi och dem”, att hotet kommer utifrån, och att bestämda ”motåtgärder” behövs för att skydda ”det europeiska”. Krav på intensifierat ”krig mot terrorn” hörs också. Vi har sett det förut.
Femton års USA-lett krig mot terrorismen har varit ett totalt misslyckande. Att då kräva mer av samma politik är ovärdigt alla offer för attackerna. Resultatet av detta krig har inte blivit en tryggare värld. Inte för oss i Europa, och speciellt inte för de som lever i länder som utsatts för det.
Att flera europeiska ledare tar detta som ett tillfälle att åter försöka pressa igenom auktoritär och integritetskränkande lagstiftning är inget annat än obehaglig populism. Att högerextrema Marine Le Pen och ledande europeiska politiker från olika läger säger samma sak är oroande.
Det utökade polis- och säkerhetspolitiska samarbete som flera nu kräver ser jag inte som något annat än en EU-variant på USA:s med rätta kritiserade Patriot Act.
EU är redan en fästning och vi måste fråga oss om högre murar inte bara runt utan också inom Europa verkligen är ett steg mot det fria öppna samhälle alla säger sig ha demonstrerat för i samband med attackerna.
Dagens polariserade samhälle skapar en farlig utveckling. Det finns en växande andel européer som känner att delar av befolkningen är mindre värd än andra. Alla lösningar bör alltså fokusera på att minska polariseringen, inte bara övervaka den.
Vi kan inte ha fickor i samhället där social utslagning och arbetslöshet är strukturerad utifrån en rasifierad skiktning av befolkningen; vi måste minska de ekonomiska och social klyftorna i våra samhällen. Vi måste kräva ökad jämlikhet. Det krävs en långsiktig politik där vi vågar se att de lösningar vi haft hittills inte gett resultat.
Det finns inget som ursäktar mord och terror. Men om det enda resultatet av attackerna i Paris blir hårdare övervakning och mer av polisiärt samarbete, av ett slag som inte hade kunnat stoppa dessa attacker, är det inte bara ett politiskt misslyckande utan ytterligare en källa till sorg.
Malin Björk, Europaparlamentariker (V)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
