Utfrågningen av den sparkade FBI-chefen kommer knappast att göra världen mycket klokare när det gäller Rysslands inblandning i det amerikanska valet. Men även Trump gör bäst i att se upp för den »djupa staten«.
I femte säsongen av teveserien House of cards vimlar det av nya maktspelare som gör presidentskapet osäkert för paret Underwood, på samma sätt som de amerikanska säkerhetstjänsterna gör livet surt för Donald Trump.
En av dem är handelsministern Jane Davis, med fingrarna i en rad syltburkar. Underwoods blir snabbt beroende av henne. Hon talar skrämmande bra arabiska och ryska, och verkar ha särskilda kontakter inom terrorgruppen ICO, tevefiktionens motsvarighet till IS.
»Vem är du egentligen?« frågar vice presidenten Claire Underwood, när hon en morgon hittar Jane hemtamt rotande bland kaffeskedarna i Vita husets kök.
»Jag var här innan du kom, och jag kommer att vara kvar när du är borta«, svarar den mystiska damen.
Jag var här innan du kom, och jag kommer att vara kvar när du är borta.
Igår var det dags för utfrågningen av den sparkade FBI-chefen James Comey i senatens underrättelseutskott. Tidigare i veckan släpptes Comeys förberedda vittnesmål i skrift.
Där bekräftas det att president Trump försökt få Comey att lägga ned delar av en FBI-utredning gällande Michael Flynn, Trumps nationella säkerhetsrådgivare, som sparkades redan efter 24 dagar på sin post efter påstådda kopplingar mellan Kreml och Trump-kampanjen.
När det här skrivs vet vi för lite om resultaten av förhören.
Men det är knappast troligt att världen kommer att bli mycket klokare när det gäller Rysslands inblandning i det amerikanska valet, eller att vi kommer att få veta hur stor sprickan mellan Trump-administrationen och de amerikanska säkerhetstjänsterna egentligen är.
Att det är en spricka går lätt att konstatera. Osämjan mellan Trump och avgående CIA-chefen John Brennan är väldokumenterad.
Efter att Trumps installation, då presidenten hållit sitt första tal i CIA:s högkvarter, lät Brennan hälsa att han var »djupt ledsen och arg på Trumps avskyvärda självförhärligande«. Det senaste halvåret har många spekulerat om huruvida CIA faktiskt intrigerar för att avsätta Trump – och om det i så fall kanske faktiskt är en god sak .
De som tycker att det är det, menar att spekulationerna om Trumps samröre med Putin och hans eventuella gentjänst i form av aktieinnehav i ryska oljeföretag, värda miljarder, kan utgöra en gigantisk säkerhetsrisk och fara för amerikansk suveränitet.
Hur som helst gör Trump bäst i att se upp med dolda maktstrukturer, för det som sedan 60-talet och det kalla kriget kallas den djupa staten.
Det är inte första gången männen i skuggorna avgör Amerikas framtid.
Tyvärr har ju den djupa staten lika lite respekt för demokratin och väljarna som Donald Trump själv. Skillnaden är att säkerhetstjänsten vet ett och annat – och kanske för mycket – om utrikespolitik.
Eller som Jane Davis så riktigt påpekar: »Jag var här innan du kom, och jag kommer att vara kvar när du är borta.«
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
