Ledare Hur skapas jämlika livschanser för alla i Sverige, oavsett adress? Ett första steg mot att lösa problemen i utsatta områden är att spräcka myten om att marknadsmekanismerna kommer ge alla elever kvalitativa skolor bara de väljer rätt.
I Sverige bor cirka en halv miljon människor i det som polisen kallar utsatta områden, geografiskt avgränsade och kännetecknas av låg socioekonomisk status där de kriminella påverkar lokalsamhället. I ett särskilt utsatt område är läget än mer akut.
I Stockholms län bor cirka 250 000 människor i utsatta områden. 67 procent av dessa i åldern 18-64 år saknar eftergymnasial utbildning. I de särskilt utsatta områdena är siffran 71 procent. I Rinkeby-Tensta, klassat som särskilt utsatt, saknar 87 procent en eftergymnasial utbildning längre än tre år.
När det gäller arbete ser siffrorna också dystra ut i de utsatta områdena, där 62 procent förvärvsarbetar och i Rinkeby-Tensta ligger siffran på 51 procent, samma siffra som för ungdomar 18-25 år. Den öppna arbetslösheten ligger på 6,4 procent i Stockholms utsatta områden jämfört med 2,4 procent i resten av länet. Sambandet öppen arbetslöshet och utbildningsnivå finns det nog ingen som ifrågasätter.
Detta är obehagliga fakta hämtade från en ny rapport från Svenska Handelskammaren som lanserades i fredags. I »Hårda fakta – så segregerat är Stockholm« presenteras siffror och statistik som tagits fram av SCB på beställning av Handelskammaren och som visar hur situationen i de 25 så kallade utsatta områdena i Stockholms län ser ut.
Se till att varenda skattekrona i form av skol- pengen går till att stötta barn och unga, socialt och studiemässigt, inte till att säkra aktiebolagens vinster.
Under panelsamtalet som följde rapportsläppet gav Hossein Alfak, ordförande i Tensta Företagarförening, ett enkelt och tydligt medskick till politikerna – höj säkerheten och öka tryggheten i de segregerade utsatta områdena.
»Man ska inte behöva se hundratals narkotikaförsäljare som står i centrum«, sa han och påminde att det under den gångna veckan hittats en k-pist på en ungdomsgård i Tensta, att det varit skottlossning och en handgranats explosion i Kista samt att en person hittats död i ett bostadsområde i Rinkeby.
Och Stockholm är inte unikt.
I stadsdelen Kroksbäck i Malmö har två dödsskjutningar skett på drygt en vecka, den senaste natten till måndag. Kroksbäck, som av polisen klassas ligga i riskzonen för att bli ett särskilt utsatt område.
Samtidigt ökar ouppklarade polisärenden och utredningar som rör vardagsbrott som misshandel och inbrott får vänta när polisen måste prioritera tunga våldsbrott.
I denna miljö bor barn och unga som inte själva valt sin plats på jorden. Hur skapas jämlika livschanser för alla i Sverige, oavsett adress?
Vad gör vi åt en skolpolitik som under decennier lett till att barn med sämst grundförutsättningar att klara sin utbildning, är samma barn som lämnas åt sitt eget framtida öde?
Svåra samhällsproblem kräver svåra beslut. Skolvalsystemet måste förändras i grunden och myten om att marknadsmekanismerna kommer se till att alla elever kommer gå i kvalitativa skolor bara de väljer rätt skola måste spräckas.
Rita om upptagningsområdena för en bättre elevsammansättning och se till att varenda skattekrona i form av skolpengen går till att stötta barn och unga, socialt och studiemässigt, inte till att säkra aktiebolagens vinster.
Det är det här de politiska förslagen och vallöftena om bättre integration borde handla om.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
