ledare Det tar inte längre tid för arbetslösa att hitta nytt arbete om ersättningsperioden i a-kassan förlängs. Det visar en ny studie, som därmed kullkastar ett antagande som länge dominerat nationalekonomin och politiken.
Vad händer om a-kassan förlängs? Ja, enligt de nationalekonomiska teorier som länge dominerat politiken skulle människor bli arbetslösa längre. Folk vill ju maximera tiden med a-kassa. Men stämmer teorin?
Eftersom vi i Sverige har en modell där vi under samma konjunkturcykel haft personer med olika lång a-kassa har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, kunnat studera effekterna av en förlängning. Ersättningsperioden i a-kassan är 300 dagar, men 2007 förlängdes den för personer med barn under 18 år. De fick nu totalt 450 ersättningsdagar.
Jonas Cederlöf vid IFAU har i en aktuell studie jämfört effekterna hos de som hade barn strax under 18 år, och därmed fick 450 dagars ersättning, med arbetslösa som hade barn strax över 18 år. De senare fick alltså bara 300 dagar. Enligt gängse teorier skulle nu gruppen med längre a-kassa bli arbetslösa längre perioder eftersom antagandet är att ju längre tid det är kvar på ersättningsperioden, desto mindre aktiva är människor med att försöka få ett jobb. Enligt den teorin är alltså kortad ersättningsperiod ett medel för att få människor att snabbare komma tillbaka till arbete.
IFAU:s resultat visar dock något helt annat: “Varken tiden i arbetslöshet eller sannolikheten att hitta ett nytt arbete skilde sig mellan de båda grupperna.” De som hade rätt till 450 dagars a-kassa var inte arbetslösa längre än de som bara hade 300 dagar, något som förvånade forskaren bakom rapporten. Han pekade i en kommentar på att tidigare nationalekonomisk forskning indikerar att en mer generös ersättning tenderar att förlänga tiden i arbetslöshet.
Människor verkar helt enkelt inte drivas av att maximera sin a-kasseperiod.
I en värld där alla arbetslösa försökte maximera sin ersättning från a-kassan skulle vi se en stor mängd som övergick till arbete lagom till att ersättningsperioden var slut. I rapporten från IFAU refereras en amerikansk studie som konstaterar ett endast 1 procent av alla arbetslöshetsperioder maximeras på det sättet. Alla andra övergår i jobb tidigare under perioden eller så halkar den arbetssökande ur systemet när dagarna tar slut.
Människor verkar helt enkelt inte drivas av att maximera sin a-kasseperiod.
Det här är såklart inget nytt för den som har varit ute i verkligheten. Frågan är hur snabbt insikterna når de partier som fortfarande ser en trygg a-kassa som ett hot mot jobb och tillväxt. Minns att både Moderaterna och Kristdemokraterna gick till val på att sänka a-kassan. Moderaterna ville då också korta ersättningstiden från 300 till 265 dagar. Det vill de fortfarande.
Corona-pandemin har inte mildrat Moderaternas ambitioner, och förslagen om sänkt och kortad a-kassa fanns fortfarande med i deras budgetmotion i höstas. I Moderaternas värld är nämligen svensk a-kassa orimligt generös. I verkligheten visar en jämförelse från TCO att Sverige har en lägre a-kassa än länder som Danmark, Norge, Tyskland och Nederländerna.
Det viktiga för den som förlorat jobbet är att ordna ett nytt. A-kassans funktion är att trygga vardagen så att hen kan lägga energin på rätt saker, alltså att hitta ett nytt arbete. Med en för låg eller för kort a-kassa försvinner den tryggheten. Omställningen på arbetsmarknaden försämras och dessutom minskar konsumtionen snabbare. En för låg och för kort a-kassa drabbar oss alla.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
