EU måste axla sin roll som en global aktör för fred, säkerhet och hållbarhet, skriver utrikesministern med anledning av att det var 20 år sedan Sverige blev EU-medlem.
I dag är det 20 år sedan den svenska folkomröstningen om EU. Tidigare i veckan deltog jag i en minneskväll på Kulturhuset som högtidlighöll ”Stilleståndsdagen” den 11 november 1914. Där lyssnade jag till Hédi Fried som överlevde Auschwitz. Under kvällen på Kulturhuset diskuterades även att det är 25 år sedan Berlinmuren började rivas. Jag ser ett tydligt samband mellan dessa datum och livsöden.
Författaren Per Wirtén har framhållit att det europeiska fredsprojektet inte symboliseras av en skinande frihetsgudinna. Det är inte naiv eufori utan vår mörka historia som understryker fredens och därmed EU:s nödvändighet. Att Sverige för 20 år sedan axlade sitt europeiska ansvar fullt ut var ett klokt beslut.
2014 kan vi därför använda världskrigen för att förstå det europeiska projektets mörka ursprung – och 1989 för att diskutera dess potential och framtid.
Wirtén skriver allvarligt att i Auschwitz blir du europé. När han ser hur en ny generation ungdomar besöker koncentrationsläger och synagogor blir han optimistisk. Han menar att ett europeiskt självmedvetande – rotat i historiens allvar – håller på att växa fram. Insikten att vi måste lära av historien för att undvika att den upprepar sig var även Hédi Frieds slutsats.
Det europeiska hoppet symboliseras av 1989. Berlinmuren föll aldrig, den revs av modiga människor. Den utveckling som har skett i östra Europa sedan dess motsvaras troligen bara av de västeuropeiska rekordåren efter andra världskriget. Det var en utveckling som Europa delvis ska tacka USA för.
Men demokratiseringen av EU:s nyaste medlemsstater och framstegen under det senaste kvartsseklet är i synnerhet unionens eget verk. Att driva på EU:s utvidgning har också varit en svensk prioritering sedan vi blev fullvärdiga medlemmar.
Under min tid som EU-kommissionär fick jag arbeta med de politiska verktyg som behövs när nationalstaten är otillräcklig. Miljöförstöringen följer en vind eller en flod – inte en nationsgräns. Men EU-samarbetet är också avgörande för att hantera säkerhetshot i vårt närområde. EU:s gemensamma agerande mot Ryssland i samband med krisen i Ukraina är en oerhörd styrka.
Vi som eftersträvade ett svenskt EU-medlemskap måste våga erkänna att det finns ett avstånd mellan den europeiska dröm som många av hos hade 1994, jämfört med dagens verklighet. Det betyder inte att EU-medlemskapet var fel, utan att EU i flera avseenden måste fungera bättre.
Det har visat sig vara enklare att avreglera och skapa gemensamma marknader än att bygga ett socialt Europa med fungerande, gränsöverskridande demokrati. I dag är nästan 25 miljoner arbetslösa i EU och medborgarnas rättigheter på arbetsmarknaden är under starkt tryck. Därför måste EU:s sociala dimension, liksom unionens demokratiska legitimitet, stärkas. EU ska fokusera på frågor där unionen har ett mervärde och konkret betydelse för den enskilde medborgaren. Genom det stärks också EU:s legitimitet liksom förutsättningarna att möta politisk populism och nationalism.
20 år efter medlemskapet är mitt besked att Sverige ska vara en engagerad, konstruktiv och framåtblickande medlem av den europeiska unionen. EU måste också axla sin roll som en global aktör för fred, säkerhet och hållbarhet. I en orolig tid med konflikter såväl i vårt närområde som i Irak och Syrien, är de värden som EU vilar på en utmärkt grund för den roll som Sverige ska spela i europeisk och internationell politik.
Allt i syfte att världskrigen aldrig ska upprepas.
Margot Wallström, utrikesminister (S)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
