”Det var inte ett val vi förlorade. Vi har förlorat i flera omgångar”, sa Sigmar Gabriel i sitt uppmärksammade installationstal efter den tyska socialdemokratins katastrofval 2009. Nederlaget, menar Gabriel, beror på att det under lång tid rått stora missförstånd kring det som brukar kallas ”den politiska mitten”. Mitten är inte en fast plats som enskilda partier måste anpassa sig efter för att vinna väljare. Den politiska mitten utgörs i stället av själva problemformuleringsprivilegiet i samhället.
Socialdemokratin var framgångsrik på den tiden man innehade problemformuleringsprivilegiet: ”Vi övertygade folket och fick steg för steg allt fler med oss. Till slut befann sig de socialdemokratiska argumenten i samhällets mitt. Mitten var vänster, eftersom vi hade förändrat den. Socialdemokratin hade erövrat den och det måste vi göra igen”, sa Gabriel.
Här någonstans tror jag att förklaringen till den svenska socialdemokratins usla valresultat ligger. Det var inte enbart ett val vi förlorade – vi har förlorat under mycket, mycket lång tid.
De redskap arbetarrörelsen mödosamt tagit fram för att bygga det goda samhället, de visade sig inte nå ända fram. Socialförsäkringar, vård, skola och omsorg har aldrig räckt till för att se till att alla människor får lika goda livschanser.
Andra redskap slutade att fungera när tiderna förändrades. Den gamla socialdemokratin byggde på ett industrisamhälle med begränsade inslag av globalisering. Därför fungerade den allt sämre, ju mer globaliseringen växte. Samhällsproblemen vi står inför i dag är delvis nya. Inom socialdemokratin har det har länge funnits en vilsenhet, kombinerat med ett allt sämre självförtroende, kring hur dessa nya problem ska hanteras.
Efter en framgångsrik opinionsbildning under flera decennier vann de borgerliga partierna valet 2006 på att låta som att de hade lösningarna på de nya problemen. Det har de inte, men ärligt talat, socialdemokratin har inte lyckats särskilt bra med att ta fram något alternativ under oppositionstiden. Bland annat eftersom väldigt lite av den offentliga debatten har handlat om det som verkligen är viktigt, för att i stället handla om enskilda frågor som rut-avdrag och ”regeringsduglighet”.
Sverigedemokraternas intåg i riksdagen är det tydligaste tecknet på att inte bara socialdemokratin har misslyckats, utan politiken i sin helhet. Det finns inga enkla svar på varför SD går fram just nu. Rasism är ingen ny företeelse – den finns och har funnits under lång tid. Att SD mer än fördubblat sin röstandel sedan förra valet tror jag inte beror på väljarna plötsligt har blivit dubbelt så rasistiska. Att rösta på SD gör man bland annat om man upplever någon form av diffust hot i sin vardag – arbetslöshet, ohälsa, risk att falla – men att man inte tror att de etablerade partierna kan göra något åt det. Det är en allvarlig läxa för alla partier.
Trots detta finns det några ljusglimtar att ta fasta på. Den ena är att de socialdemokratiska valarbetarna gjorde en mycket bra valrörelse. Den vitalisering som skett av folkrörelsearbetet under de senaste veckorna är fantastisk. Med liv och lust har tusentals valarbetare över hela landet knackat dörrar, ringt, delat flygblad och haft samtal på nätet. Den energi som funnits bland socialdemokratiska valarbetare i år fanns inte på samma sätt 2006. Det räckte inte ända fram, men det är något att bygga vidare på.
Den andra är att Socialdemokraterna gjorde ett bättre resultat än vad opinionsundersökningarna förutspådde. När vi började låta som socialdemokrater igen – när vi pratade om arbetslivet och lönerna, om sjukförsäkringen, om klyftorna – då började det gå bättre för oss. När vi äntligen började närma oss ett svar på frågan ”varför behövs vi?”, då vann vi också fler röster.
Socialdemokratins största problem i dag är att vi inte upplevs som relevanta. Den senaste mandatperioden har vi ägnat alldeles för mycket tid åt just det Sigmar Gabriel beskrev: ”I stället för att förändra mitten, ändrade vi på oss själva.” Det måste bli ändring på det nu.
Marika Lindgren Åsbrink, socialdemokratisk bloggare och fritidspolitiker i Sundbyberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
