EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, höll på onsdagen sitt årliga State of the Union. Talet var ett försvarstal utan förankring i verkligheten, skriver EU-politikern Marita Ulvskog (S).
Ett stående skämt bland mer federalistiskt sinnade EU-parlamentariker är en amerikansk presidents undran: “Vem ringer jag till om jag vill tala med Europa?” När jag lyssnar till Manuel Barrosos State-of-the-union-tal i Europaparlamentet i Strasbourg är det också det jag påminns om. För här talar en EU-kommissionsordförande som gärna vill vara Mr Europa. Åtminstone ett litet tag till.
Barroso inleder med ett försvarstal på temat “dom fick fel”: Grekland har inte gått i konkurs, inte lämnat euron, tvärtom kommer euroländerna snart att vara fler. EU-systemet har klarat att genomföra ett gigantiskt lagstiftningsarbete på kort tid. Investeringarna via EU-budgeten är massivare än Marshallplanen. Och så avrundar han:
– EU är inte problemet. Vi är en del av lösningen.
Det är ett systemtal till försvar för institutionerna, apparaten – och hans egna insatser. Han nämner katastrofsiffran, nu 26 miljoner arbetslösa i EU, men människorna är förvånansvärt frånvarande i hans genomgång av tillståndet i unionen.
I stället beskriver Barroso krisen som “ett stresstest för Europa” – och avståndet till verkligheten växer en bit till. Han talar om bankunionen, om aktiemarknaden, om att “folks besparingar är säkrare”. Han talar om stabilisering och växande konkurrenskraft i Grekland och om allt beröm han fick för EU:s krishantering under G20-mötet i St Petersburg. På första raden sitter den socialdemokratiska partigruppens ordförande Hannes Svoboda och ser allt bistrare ut.
För något år sedan började S-gruppen att arbeta med en industripolitisk strategi på temat “reindustrialisera Europa”. Det har nu fångats upp av parlamentet och Barroso nämner det i sitt tal. Men hittills har han inte infriat sitt löfte om utstationeringsdirektivet. Ett direktiv som skulle kunna undanröja låga löner och bidra till en europeisk utveckling med hög kvalitet och innovationer som konkurrensmedel – vilket är en av de viktigaste beståndsdelarna i en reindustrialisering.
I klimatfrågan, som även den kan översättas i investeringar och jobbtillväxt, signalerar EU-kommissionens ordförande i likhet med de flesta andra konservativa i parlamentet (även svenska moderater) att han inte har några ambitioner . Arbetet med ett nytt energi- och klimatpaket förminskar han redan innan parlamentets första så kallade skuggmöte ägt rum.
När Hannes Svoboda får ordet spricker äntligen bubblan: ” I exempelvis Spanien har arbetslösheten sjunkit sex månader i rad. Turistindustrin har gått för högtryck. Men i realiteten är det i dag bara 28 nya jobb jämfört med månaden innan. 4,7 miljoner människor är fortfarande arbetslösa i Spanien.”
Sådant är tillståndet i unionen.
Marita Ulvskog, EU-parlamentariker (s)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
