debatt Marknadshyror hotar hyresrätten och möjligheten för vanliga människor att hitta bostad. I ett öppet brev till bostadsminister Märta Stenevi (MP) kräver vi en bostadspolitik som värnar rätten till en god och trygg bostad, skriver kampanjen Nej till marknadshyra!
Vi kräver en ny bostadspolitik som bygger på den mänskliga rättigheten till en god bostad och hållbar miljö! Det pågår just nu en massiv mobilisering bland landets hyresgäster. Ett hundratal lokalgrupper är aktiva i kampanjen “Nej till marknadshyra” för att fylla den 18 april med coronasäkra protester över hela landet.
Det senaste årets erfarenheter har gjort det tydligare än någonsin hur skadligt det är med trångboddhet, hemlöshet, bostadssegregering och så kallade marknadslösningar. Men det är just det som föreslås – av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i och med den så kallade januariöverenskommelsen.
Att införa marknadshyror i nyproduktion och att öka lägesfaktorns genomslag, det vill säga att medvetet höja hyrorna kraftigt i “attraktiva” områden, innebär ökad segregering och sämre livsmiljö för alla. Marknadshyror slår hårt mot oss hyresgäster på mer än ett sätt.
I en rapport som Hyresgästföreningen tagit fram visar siffrorna på att marknadshyror skulle kunna innebära hyreshöjningar på mellan 30–50 procent beroende på hyresrättens storlek. Dessutom skulle marknadshyror innebära att hyresgästerna förlorar alla möjligheter att vara med och påverka hyrorna. Dessa kommer istället sättas utifrån marknadens vinstkrav.
Marknadshyror är även ett hot mot landets pensionärer som knappt klarar hyran idag, mot kvinnor som tvingas fly en våldsam man och mot alla som vill separera.
Det råder en stor bostadsbrist i Sverige. Utbudet av hyresrätter är mycket lägre än efterfrågan. Varken erfarenheter eller forskning visar att marknadshyror ger ökat bostadsbyggande. Idag finns ca 213 000 ungdomar som ofrivilligt tvingas bo kvar hemma på grund av bostadsbrist. Chanserna till en hyresrätt för dessa ungdomar kommer inte öka om marknadshyror blir en verklighet.
Dessutom utgör boendekostnaden redan idag ungefär 25–35 procent av genomsnittssvenskens inkomst efter skatt för de som tursamt nog har ett förstahandskontrakt, och redan 50 procent av inkomsten eller mer för andrahandskontrakt, svartboende, plats på bostadshotell med mera.
Det innebär att Sverige ligger topp fem i EU sett till hur stor del av vår inkomst vi måste lägga för att ha tak över huvudet. Den procentsatsen kommer öka om marknadshyror blir verklighet.
Marknadshyror är även ett hot mot landets pensionärer som knappt klarar hyran idag, mot kvinnor som tvingas fly en våldsam man och mot alla som vill separera. Inte minst är förslagen ett hot mot klimatpolitiken eftersom själva hyresrätten som boendeform hotas med marknadshyror. Hyresrätten är idag den mest klimatvänliga boendeformen.
Vi hyresgäster kräver rätten till tak över huvudet för en rimlig hyra. Men det är inte bara en fråga för oss som idag bor i hyresrätt. Det är en ödesfråga för hela samhället.
Manifestationerna den 18 april är bara en början på den kamp om bostadspolitiken som kommer att föras inför valet 2022. Det finns en stor opinion mot marknadshyra och det bör alla politiska partier vara medvetna om.
Det öppna brevet antogs på ett stormöte i Kampanjen Nej till Marknadshyra 18 mars 2021. 52 olika organisationer står bakom kampanjen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
