Förra året betalade staten ut nära 17 miljarder i ROT-bidrag. Bidraget, som formellt utgår som ett skatteavdrag, är en direkt subvention till löpande underhåll av villor och bostadsrätter.
Av hela befolkningen över 20 år var det cirka 14 procent som utnyttjade ROT-bidraget, enligt SCB:s senaste statistik från 2013. Eftersom utnyttjandegraden är i stort sett densamma i olika inkomstskikt varje år kan vi räkna ut att omkring 9 av de 17 miljarder som betalades ut 2014 har gått till sex procent av den vuxna befolkningen med en beskattningsbar inkomst på över 340 000 kronor.
Allra mest utnyttjas bidraget av folk med över en miljon kronor i beskattningsbar inkomst. Av dessa tog hälften ut ett ROT-bidrag.
Bidragstagarna inom ROT utgör alltså en ytterst välavlönad och liten grupp. Och egentligen är snedfördelningen värre än vad som direkt framgår av statistiken. Många nolltaxerare kvitterar ut ROT-bidrag på tiotusentals kronor.
Här handlar det om avancerad skatteplanering. Ett annat trick är att mycket rika familjer genom att skriva över kapitalinkomster på barnen kan skaffa sig ROT-avdrag på 200 000 kronor per år.
Ytterligare en orättvisa är att hyresgäster är uteslutna från ROT-systemet. De var inte det tidigare men då var maxbidraget 11 000 kronor per hushåll för alla och dessutom tidsbegränsat till ett eller två år.
Eftersom staten när den permanent lämnar bort skattebidrag om 17 miljarder per år måste skaffa sig dessa pengar på annat sätt, betyder det att hyresgästerna som grupp varje år i praktiken subventionerar villaägare och bostadsrättsinnehavare med 5-6 miljarder kronor år efter år.
17 miljarder är en närmast ofattbar stor summa. Som en jämförelse kan sägas att det motsvarar ungefär den totala kostnaden för alla garantipensioner, alltså pensioner till de allra fattigaste pensionärerna.
Hela svenska polisväsendet kostar omkring 21 miljarder och alla våra universitet dubbelt så mycket. Det årliga driftunderhållet av vägar och järnvägar uppgår till cirka 20 miljarder.
Är det mot denna bakgrund rimligt att vi fortsätter skänka bort 17 miljarder per år till löpande utgifter för underhåll av bostäder? Är inte underhåll något som ägarna av fastigheten måste klara av själva som de alltid gjort tidigare? Och varför ska bidragen gå till dem som har allra bäst inkomster?
Sådana frågor måste regeringen ha ställts sig när den i går meddelade att den nästa år ville spara in tre miljarder på ROT-bidragen och använda inbesparingen till att få fart på byggandet av hyreslägenheter.
Den enda kritiska fråga man borde ställa är varför man inte redan nu tar ett större första steg mot en avveckling av bidragen. Det är ju orimligt att 85 procent av befolkningen varje år ska subventionera 15 procent av befolkningens boende år efter år med så väldiga belopp.
En som reflexmässigt protesterade när hon hörde talas om regeringens planer var centerledaren Annie Lööf. Kritiken handlade om att en minskning av ROT-bidragen skulle drabba barnfamiljer och låginkomsttagare.
Ett så fräckt och stolligt påstående är svårt att tänka sig när man vet hur bidragen fördelas. Hon sa sig dessutom sig vara mot allt stöd till bostäder. Ett fantastiskt påstående eftersom hon ju framstår som en fanatisk försvarare av nuvarande ROT-subventioner.
Annie Lööf påstod också att ett borttagande av stödet skapar arbetslöshet. Vad hon då väljer att bortse ifrån är att alla pengar har en alternativanvändning. När staten slipper en bidragsutgift så kan den använda pengarna till investeringar i annat byggande, järnväg och vägar osv – allt detta skapar ju nya jobb, inte minst för byggnadsarbetare.
Det är inte heller så att allt bostadsunderhåll försvinner om stödpengarna avvecklas. Varje villa och borätt kräver ju ett visst löpande underhåll. Det klarade ägarna av tidigare utan subvention och det kommer de naturligtvis göra även i framtiden.
Resultatet blir att de allra flesta jobben finns kvar – en sak som till och med Annie Lööf borde känna till. Det enda underhåll som till en del kommer att försvinna är egentligen det underhåll som inte behövs utan används till icke nödvändiga (men säkert för ägaren trevliga) standardhöjningar.
Men varför ska 85 procent av folket vara med och betala de välsituerades höjning av boendestandarden? Kan Annie Lööf förklara det?
Martin Lindblom, fd politisk redaktör LO-tidningen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
