Matpriserna kräver politiska svar

Med extremväder får vi räkna med högre matpriser alldeles oavsett kriget.
Minns du var du befann dig i februari 2022? Kanske gladde du dig åt att pandemin verkade ha haft sin sista stora våg kring nyår, kanske sörjde du att det var krig i Europa igen, kanske längtade du efter vårsol?

Förhoppningsvis njöt du också av historiskt låga matpriser. Snart skulle de vara ett minne blott. Det kanske kändes som om livsmedel blivit dyrt redan då. Men de riktigt stora prishöjningarna låg framför oss, där maten skulle stå för en allt mer betydande del av vår sjunkande reala inkomst.

Det lär förändra våra matvanor, kanske kommer vi slänga mindre mat

 I juni 2023 hade matpriserna gått upp i genomsnitt 25 procent på ett och ett halvt år. Då, innan den nuvarande matpris-krisen, lade genomsnittssvensken 12–13 procent av sin disponibla inkomst på mat, visar måltidsforskaren Richard Tellström. Det kan jämföras med 25 procent i 1980-talets mitt och 40 procent på 1950-talet. Jordbrukets effektivisering och djur- och växtförädling hade sänkt priserna. Att producera mycket mat riktigt billigt hade varit en politisk prioritering.

Vad är det som har förändrats? Att falukorven blir dyrare är ju inte bra för politiker som vill vinna val eller bli omvalda. Men vissa politiska trender är till och med större än Ebba Busch.

Det har varit snustorrt på åkrar i södra Europa i år. Och Sveriges grå sommar, med torka i juni och regn sedan dess, har påverkat den svenska skörden. Lantbrukarnas Riksförbund räknar med en tjugoprocentig minskning av skörden i år, jämfört med 2022. Lars-Erik Lundkvist, agronom och näringspolitisk expert på LRF, påpekar att medan man förr räknade med extremväder vart tionde år, så ska man nu räkna med extremväder vart femte år.

Därtill spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina, som inte ser ut att förnyas smärtfritt. Ryssland anser att västvärlden bland annat inte respekterat att dealen skulle säkra rysk export av gödsel, trots sanktionerna. Väst har inte tagit tillräckligt mycket skit från Ryssland, tycker Putin.

Putin aggression kommer inte få fortsätta lika långt framöver som klimatkrisen, men eran av historiskt låga matpriser är över. Det lär förändra våra matvanor drastiskt igen. Kanske kommer vi slänga mindre mat. Måltidsforskaren Tellström tror att vi kommer sluta äta avokadomackor, denna symbol för vår tid, eftersom avokado lär bli dyrare och ha kvar sin temperamentsfulla hållbarhet. Kanske kommer vi  framöver lägga mer tid på att laga mat, lära oss ta vara på mat innan den blir dålig, sluta med vårt orimliga slängande, äta mindre kött och be komplicerade bordsböner. En ny dyr era med nya möjligheter att glädjas åt det lilla.

Men smartare matlagning och att sluta slänga är hopplöst individuella lösningar. För de med minst marginaler, som inte köpt avokadomackor i högkonjunkturen, är det hånfulla låtsaslösningar. Mer hjälp behövs för att hjälpa känsliga grupper anpassa sig till en ny matverklighet. Ett förhöjt barnbidrag vore en bra start.