När regeringen och Vänsterpartiet nu förhandlar om budgeten bör de enas om en sak – en betydande del av reformutrymmet regeringen gett sig själv bör användas på klimatområdet, skriver Fores vd.
Statsbudgeten för 2017 är mandatperiodens viktigaste, både för Sveriges klimatpolitik och för vad regeringen ska gå till val på 2018.
En betydande del av det reformutrymme regeringen gett sig själv bör användas på klimatområdet – för att Miljöpartiet ska klara fyraprocentsspärren, för att svara upp mot Vänsterpartiets troliga krav och för att möta väljarnas förväntningar. Utifrån detta bör regeringen konkretisera fem huvudspår.
Skatteväxla. De rödgröna har höjt flera miljöskatter, men skatterna på arbete har höjts mer – alltifrån skatteavdrag på arbete som minskats över tid, höjd skatt för äldre som arbetar, till högre marginalskatter. Därtill har skatterna på förnybara drivmedel som E85 höjts mer än skatterna på de fossila.
Den budget som nu läggs fram bör innehålla en riktig och långsiktigt grön skatteväxling som gör det mer lönsamt att arbeta och dyrare med klimatpåverkande utsläpp.
Stryk skatten på solel. För ett år sedan införde regeringen skatt på solel från större anläggningar, även för den el som man producerar och konsumerar själv och som alltså aldrig kommer ut på nätet – ungefär som att man skulle skatta för bröd man själv bakar och äter upp. EU påstods kräva detta av Sverige, något som EU nu tillbakavisar.
Det vore därför synnerligen ologiskt om skatten inte ströks i budgetpropositionen – särskilt som det har mycket små budgetmässiga konsekvenser. Är skatten kvar måste ett stort frågetecken sättas för hur genuint regeringens engagemang är för att nå ett fossilfritt Sverige.
Underhåll järnvägen. Regeringens fokus på snabbare tåg i södra Sverige efter år 2035 provocerar förstås de som bor norr om Stockholm, men också alla som drabbas av att det nuvarande snabbtåget har lägst punktlighet i hela EU. Därtill flyttar nu gods från järnväg till lastbil för att rälsen är för dåligt underhållen och leveranssäkerheten därmed för låg.
En kraftfull satsning på befintlig järnväg behövs för att möta människors frustration, men också för att minska välfärdsförlusterna i de ständiga förseningar som bristande underhåll leder till.
Bonus–malus. Regeringen vill 2018 införa en bonus för de klimatmässigt bästa bilarna och malus-straffskatt för de sämsta. För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 behöver upplägget bli tuffare än i den nyligen presenterade och hårt kritiserade utredningen. Ska bilindustrin ställa om behöver den tydliga besked i budgetpropositionen, som också bör slå fast att även tunga fordon och på sikt bränslen ska omfattas av bonus–malus.
Internationellt ledarskap. Hela världen efterfrågar ledarskap i omställningen till klimatsmartare transporter, och här har Sverige erfarenheter att dela med sig och näringsliv som kan tjäna på det. Som komplement till klimatklivet och som konkretisering av Fossilfritt Sverige bör regeringen anslå medel för en global helpdesk för fossiloberoende transporter, som lanseras inför årets klimattoppmöte och som kan göra verklig skillnad långt utanför Sveriges gränser.
Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
