Med jobbet som skola

Sverige har inte konkurrerat med lågkvalificerade låglönejobb. Det har inte behövts. De kvalificerade jobben har i sin tur påverkat kunskapsnivån positivt.

Pisa-undersökningarna om resultaten i den svenska skolan har fått ett oerhört genomslag. Alla skolpolitiker har bekymrat uttalat sig om vad som bör göras. Förra veckan kom en minst lika intressant studie om kunskapsnivån i den arbetsföra befolkningen.

Denna har inte fokuserat på formell utbildning, utan uppmätt den faktiska kunskapsnivån i läskunnighet, matematik och problemlösning med hjälp av IT.

Sverige och de andra nordiska länderna placerade sig generellt i topp. I läsförståelse och matematik hade de nordiska länderna, tillsammans med Japan och Holland, toppositioner.

Problemlösningstestet klarar Sverige allra bäst. Frankrike, Italien och Spanien fick däremot riktigt dåliga resultat när det gällde både läsförståelse och matematik. Betydligt sämre resultat än i de forna öststaterna som deltog i studien.

Om man fördjupar sig i studiens resultat blir det än mer intressant. Sverige har till skillnad från många andra av dessa länder en befolkning med mer etniskt blandad sammansättning. För de födda i Sverige med svenska som hemspråk, har Sverige det bästa resultatet i matematik. Till och med japanerna och finnarna har sämre resultat.

Ännu mer intressant är att både resultaten i matematik och i läsande är bäst, när de som är födda i landet men som har ett annat hemspråk, jämförs. Andragenerationens invandrare presterar inte lika bra i något annat land.

När däremot de som är födda i ett annat land, med ett annat språk – en stor grupp i Sverige – jämförs, är resultaten medelmåttiga. Men detta är i stor utsträckning en sammansättningseffekt, kopplad till vilka som flyttar till Sverige och vilka utbildningserfarenheter de har med sig.

Självklart finns problem i den svenska skolan och i integrationen av de som flyttar till Sverige. Men mycket har, i alla fall tidigare, fungerat riktigt bra, både i utbildningssystemet och i arbetslivet. Annars skulle inte Sverige ha nått dessa resultat.

OECD påpekar också att det inte finns någon motsättning mellan bredd och elit. Det är samma länder som har den bästa toppen, som har den lägsta andelen som presterar riktigt dåligt.

Lämnar man skolan med ofullständiga kunskaper får man sällan jobb där kunskaperna vidmakthålls och utvecklas. Denna grupp vidareutbildar sig dessutom i mindre utsträckning. Sverige hade tidigare ett skolsystem som gav en tillräckligt bra grund, men lika viktigt var det faktum att det fanns goda möjligheter till vidareutbildning och utveckling i arbetslivet.

Sverige har inte konkurrerat med lågkvalificerade låglönejobb. Det har inte behövts. De kvalificerade jobben har i sin tur påverkat kunskapsnivån positivt. Att medelålders svenskar presterar rekordresultat när det gäller IT-baserad problemlösning beror inte på att de lärde sig ett dyft om detta i skolan. Dessa kunskaper har till övervägande del tillägnats på arbetsplatserna, i hemmet, inom folkbildning och på vuxenutbildningar. Det är ett arv att vara stolta över.