Amazonas är världens lungor. Det har vi 80-talister fått höra sedan barnsben. Eller åtminstone sedan Agenda 21 kontoren monterades upp i Sveriges 290 kommuner och vi skolbarn släpades runt på utställningar för att lära oss stänga av vattenkranen under tandborstning och köpa oblekt papper.
Nu är det annorlunda. Nu är dasspappret åter kritvitt och ingen tycks höja på ögonbrynen över det faktum att Brasilien i detta nu är på god väg att införa en lag som gör våra unika lungors framtid osäker.
Lagförslaget innebär ett stort kliv tillbaka vad gäller skydd av skog och naturresurser. Enligt Världsnaturfonden och Klimatobservatoriet kommer hela 79 miljoner hektar regnskog att stå utan lagligt skydd. Allt för att de multinationella storföretag som regerar inom jordbrukssektorn ska kunna öka sin ekonomiska tillväxt.
De i nuläget skyddade skogsområdena representerar nära 70 procent av jordens fredade skog och är livsnödvändiga för både bevarandet av klimatet, den biologiska mångfalden och nederbördsmönster.
Under FNs klimattoppmöte i Köpenhamn 2009 lovade Brasilien att minska avskogningen i Amazonas med 80 procent fram till år 2020. Ett mål som nu riskerar att göras ouppnåeligt. Redan idag är den illegala skogskövlingen omfattande och skövlarnas metoder groteska.
När avverkningen genomförts besprutas markerna med kemiska gifter som dödar allt växt- och djurliv och därmed hotar ekosystemens balans. Detta med målet att bredda betesmarker och odlingar och tjäna än mer pengar. En jordbruksmodell som totalt utarmar jorden och som vi svenskar bidrar till genom att utfodra vår boskap med sojan från fälten, och äta köttet från boskapen som betar där.
Ett av tilläggen i den nya skogslagen innebär därtill att markägare som gjort olagliga skogsavverkningar före år 2008 får amnesti, vilket öppnar för fler brott i framtiden.
Både lokala och internationella miljöorganisationer rasar mot förslaget. Greenpeace kallar det för ”en inbjudan till traktorer och motorsågar att återvända till skogen” och Världsnaturfondens generaldirektör beskriver lagförslaget som en tragedi för Brasilien och världen.
För Amazonas invånare är en direkt konsekvens av förslaget ökat våld från illegala skogsskövlare. Våldet mot jordrättsaktivister, småbrukare och ursprungsfolk i Amazonas är redan nu allvarligt. Suruífolket har flyttat sina 25 byar till gränsen av sitt territorium för att snabbare upptäcka inkräktare. Sedan 1996 har 214 människor mördats i jordkonflikter i Amazonas och fler än 800 hotats till livet, enligt statistik från jordrättsrörelsen CPT.
Det i Brasilien omdiskuterade lagförslaget ligger nu hos representanthuset som kommer att fatta beslut i frågan i början av mars, varpå president Dilma Rousseff ska godkänna lagen innan den träder i kraft. Rousseff, som nu suttit på presidentposten i lite mer än ett år, har själv visat stort motstånd mot delar av förslaget och från flera håll vädjar man nu till henne att använda sitt veto mot de paragrafer som kan innebära ökad skogsskövling.
Enligt de jordlösas rörelse MST och andra småbrukarorganisationer bryr sig dock regeringen mest om infrastrukturen inför fotbolls-VM och OS just nu. Oavsett återstår det att se om Rousseff lägger in veto eller inte. För även om hon visat handlingskraft som president, bland annat genom att sparka en bunt korrupta ministrar, så skulle ett veto innebära att hon gick emot kongressen. Vilket skulle kunna försvåra genomdrivandet av andra frågor i framtiden.
Samtidigt riskerar hon sitt rykte på internationell nivå om hon väljer hon att låta förslaget gå igenom i sin nuvarande form. Speciellt tuff riskerar debatten att bli under FN:s konferens kring hållbar utveckling, Rio +20, som arrangeras i Rio de Janeiro i juni. Ett möte inför vilket världens miljöaktivister samlar alla sina krafter.
I nuläget ligger alltså jordens lunga fortfarande i vågskålen. Internationellt tryck skulle kunna pusha fram ett veto från Dilma Rousseff, men hittills har omvärlden valt att vända andra kinden till.
Lisa Karlsson, journalist bosatt i Chile.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
