Det spelar roll vilka ord medierna använder för att spegla verkligheten. Det är skillnad på migranter och flyktingar.
Ur ett demokratiskt perspektiv är nyhetsjournalistikens främsta syfte att tillhandahålla sådan information som människor behöver för att fritt och självständigt kunna ta ställning i olika samhällsfrågor. Samtidigt handlar journalistik i praktiken i hög grad om att välja och välja bort. Det gäller val av ämnen, fakta, nyhetskällor, formuleringar, ord, vinklar och bilder, för att bara ta några exempel.
Tillsammans formar dessa val olika nyhetsgestaltningar (eller frames som det heter på engelska), och dessa påverkar i sin tur hur människor uppfattar det nyheterna handlar om. Det gör samtidigt att nyhetsjournalistiken ofta tar indirekt ställning för ett visst perspektiv eller en viss problemformulering.
Samtidigt bortses helt från att tusentals flyktingar dör varje år när de försöker ta sig över Medelhavet
Ett illustrativt exempel på detta gavs förra veckan när Dagens Nyheter rapporterade om den senaste katastrofen på Medelhavet. Hårda fakta i frågan är att ytterligare en båt med människor på flykt förra söndagen förliste på Medelhavet och att minst 62 personer – varav minst 12 barn – dog. De var inte de första: bara under förra året beräknas minst 2 300 människor på flykt ha dött när de försökte ta sig över Medelhavet till Europa. Det intressanta är den rubrik som Dagens Nyheter satte på förstasidan: ”Ny rutt från Turkiet ökar risken för fler migrantkatastrofer”.
Den rubriken är talande av två skäl. För det första därför att människor på flykt kallas – eller gestaltas som – migranter i stället för som flyktingar. Detta har under de senaste åren blivit regel när medierna rapporterar om flyktingar, men är djupt missvisande. ”Migrant” är en samlingsbeteckning för människor som rör sig över gränserna och syftar oftast på de som själva väljer att flytta till ett annat land, medan flyktingar syftar på människor som tvingas fly på grund av väpnade konflikter, förtryck eller förföljelse. Till skillnad från migranter i största allmänhet omfattas flyktingar därför av rätten att söka asyl i ett annat land och rätten att få en effektiv och rättssäker prövning av asylskälen. Det är därför FN:s flyktingorgan UNHCR varnar för att ”att sudda ut skillnaden mellan de två begreppen”, bland annat eftersom det ”kan urholka allmänhetens stöd för flyktingar och rätten att söka asyl”. Med andra ord: att kalla flyktingar för migranter är inte neutralt.
Det andra skälet till att rubriken är talande är att den framhäver en ”ny rutt från Turkiet” som förklaring till varför fler riskerar att dö. Därmed förlägger rubriken indirekt skulden hos dem som flyr och dem som hjälper dem att fly: om de inte skulle välja den nya rutten skulle inte lika många riskera att dö.
Samtidigt bortses helt från att tusentals flyktingar dör varje år när de försöker ta sig över Medelhavet, och att de tar den vägen därför att det för många på flykt är den enda möjlighet de har att ta sig till Europa. Det bortses också från att detta är resultatet av en politik som inte bara struntar i asylrätten och de mänskliga rättigheterna utan aktivt motarbetar dem genom att ständigt sätta upp nya hinder för människor på flykt. Det sker bland annat genom illegala push-backs, det vill säga att båtar med flyktingar i strid med internationell rätt lotsas ut tillbaka på internationellt vatten i stället för att hjälpas till närmaste hamn. Till och med EU:s gräns- och kustbevakning Frontex har ägnat sig åt detta), i strid mot alla regler och i stället för att rädda liv. Det sker genom att frivilligorganisationer som försöker hjälpa människor i nöd till sjöss motarbetas och hindras av EU:s medlemsländer. Det sker genom att EU stöttar Libyens kustbevakning för att de ska stoppa människor på flykt från att lämna Libyen. Och det sker genom att det knappt finns några lagliga vägar för människor på flykt att ta sig till och söka asyl i europeiska länder.
Att människor på flykt dör på Medelhavet beror därför inte på någon ny rutt. Det beror på att EU och dess medlemsstater gör allt för att försvåra för människor på flykt i stället för att försöka hjälpa dem och respektera asylrätten. En mer rättvisande rubrik och gestaltning hade därför varit ”En alltmer restriktiv flyktingpolitik ökar risken för fler flyktingkatastrofer”.
Detta är samtidigt bara ett av otaliga andra exempel på att nyhetsmedierna inte bara beskriver utan också gestaltar verkligheten, vilket i sin tur påverkar hur människor uppfattar den verklighet som nyheterna handlar om. Det är i grunden ofrånkomligt, men just därför har nyhetsmedierna ett stort ansvar för hur de gestaltar verkligheten. Inte minst när en fråga ytterst handlar om liv och död.
Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
