debatt LO har låtit göra en analys av hur svenska medier skildrat hemmajobbande och risken för att smittas på sin arbetsplats. Resultaten visar hur svenska medier misslyckats i att bevaka arbetsmarknaden på ett balanserat sätt, skriver Susanna Gideonsson.
”Vanligare att jobba när barnen är sjuka än att vabba”, ”Psykologen: Så jobbar du bäst hemifrån”, ”Så klarar du av att jobba hemma i höst: Lönar sig”. Tre rubriker som säger något om hur arbetsvillkoren under pandemin skildras i svenska medier.
Rubriker som saknas är ”Jag är rädd för att smittas i kassan”, ”Familjen i karantän: Så klarar du försörjningen” och ”Så kompenseras arbetare för ökad risk”.
LO har låtit Kantar Public göra en analys av hur svenska medier skildrat hemmajobbande och risken för att smittas på sin arbetsplats. Resultaten är slående och pekar på hur svenska medier misslyckats i att bevaka arbetsmarknaden på ett balanserat sätt.
De miljontals arbetare som fortsatt arbeta som förr är i medieskugga.
Under 2020 och 2021 har drygt 90 000 artiklar och inslag publicerats i svenska medier om hemarbete, motsvarande siffra för risken att smittas på sin arbetsplats är drygt 40 000. Skillnaden har dessutom ökat över tid. Första halvåret 2020 var det drygt en och en halv gång mer publicering om hemarbete, andra halvåret två gånger mer, första halvåret 2021 drygt två och en halv gång och sista halvåret 2021 mer än fyra gånger så mycket publicitet om hemmaarbete. Den valda vinkeln har reproducerats över tid.
Bland LO-förbundens medlemmar har inte ens en av tio kunnat arbeta hemma. Man har fortsatt att gå till jobbet. Visst har det varit viss publicitet kring villkoren i vården och kring smittskydd för busschaufförer och handelsanställda. Men tjänstemannaperspektivet har varit helt dominerande. Även innan pandemin var arbetsmarknaden i allmänhet och arbetares villkor i synnerhet svårt underrapporterade.
Uppslagen för att skildra klyftan på arbetsmarknaden är närmast oändliga, låt mig peka på några.
- Möjligheten att arbeta hemma småsjuk och vobba
En arbetare som visat förkylningssymptom ska inte gå till jobbet. Inte heller en tjänsteman. Skillnaden är att arbetaren inte kan arbeta hemma utan förlorar 20 procent av sin inkomst. Innan karensavdraget avskaffades var straffet än högre. Samma sak kan sägas om vobbandet. Sjuka barn som sätts framför teven och ges mat då och då har blivit ett stående inslag på kontorsjobben, men arbetare måste stanna hemma från sitt jobb.
- Resorna till jobbet
Restiden till och från jobbet har minskat under pandemin. Siffror från Trafikanalys visar att tiden för arbetsresor minskat för samtliga, men minst för de med förgymnasial utbildning. Högutbildade har sparat tid och pengar på att kunna arbeta hemma. Arbetare har fått betala högre priser på kollektivtrafik och inte kunnat spara in pendlingstid varje dag.
- Frihet att planera sin arbetsdag
Med det friare hemmajobbet har uppstått en större frihet att planera sin arbetsdag, något som inte tillkommit arbetare.
I en rapport lyfter Arena Idé flera viktiga perspektiv om arbetslivet under pandemin. Jag håller med författarna, växande klyftor i villkor mellan arbetare och tjänstemän måste motverkas. Medierna har sitt ansvar att bevaka detta. Något de misslyckats med.
LO har naturligtvis själva ett ansvar att lyfta arbetares villkor, och det kommer vi fortsätta göra.
Under pandemin har LO lyft arbetsmiljö och skydd mot smitta, prioriterade grupper för vaccinering, undersökt hur många som har möjlighet att jobba hemma (bara sju procent av LO-förbundens medlemmar), vi har uppmärksammat den orättvisa ökade skillnaden mellan arbetares och tjänstemäns löner. Vi har arbetat för politik som räddar jobb och ombudsmän över hela landet har skrivit nya korttidsavtal på löpande band. Vi har drivit på för att avskaffa det orättfärdiga karensavdraget.
Mycket av detta arbete har skett i skuggan av massmedia där lustiga stories om hemmakontor i garderober, tupplurar på soffor, störande hundar på Teamsmöten och mjukisbyxor till skjorta har prioriteras. De miljontals arbetare som fortsatt arbeta som förr är i medieskugga.
Svensk massmedia behöver nu noga analysera hur de skött sitt uppdrag under pandemin och hur arbetsmarknadsjournalistiken kan utvecklas.
Susanna Gideonsson, ordförande LO
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
