Skolorna blundar för problemen med rasism och främlingsfientlighet. SD:s valresultat i Skolvalet måste bli underlag för att förbättra skolornas arbete mot rasism.
Sedan siffrorna från årets skolval visat att Sverigedemokraterna tredubblat sina röster med hela 12,8 procent, har resultatet fått många att ifrågasätta svenska skolors arbete och undervisning i samhällskunskap.
Man vet egentligen inte varför Sverigedemokraterna fick så många röster i skolvalet, men ett av skälen kan bero på bristfälliga diskussioner om rasism och främlingsfientlighet i svenska skolor.
I en del skolor fick Sverigedemokraterna över 30 procent av rösterna, något som tyder på att det inte verkar finnas någon konkret skildring av vad som egentligen är rätt och fel i dagens samhälle.
Undervisningen i demokrati och mänskliga rättigheter genomsyras inte av ett normkritiskt perspektiv, då svenska skolor inte har lyckats med att utmana eller gå till botten med dagens samhällsproblem.
I stället blundar skolorna för problemen, något som man har gjort under flera års tid. I dag tar man i stället till åtgärder som till exempel att censurera bort ”problem” från barnfilmer som kan klassas som rasistiska. Det gör man i stället för att bemöta problematiken och lösa det på ett mer öppet och konsekvent sätt.
Men att blunda för dagens samhällsproblem och undvika det främmande har vi gjort under flera decennier. Vi är både rädda för att bemöta det främmande och rädda för att ge svar på rasism och främlingsfientlighet.
Jag är själv inte förvånad över resultatet av årets skolval. Jag minns när jag gick i grundskolan och utsattes för rasism och utanförskap, ett problem som jag fortfarande måste handskas med.
Några diskussioner om invandring och främlingsfientlighet stod aldrig på agendan under samhällslektionerna, vilket var resultatet av att många jämnåriga på min skola hade en negativ inställning till invandring.
Jag fick under min skolgång höra rasistiska uttalanden och påhopp, både riktat mot mig och mot andra. Mycket av skolelevernas främlingsfientliga attityd var byggt på fördomar som mina lärare inte verkade vilja göra någonting år, då flera lärare till och med särbehandlade oss elever med utländsk bakgrund.
Men det var snart åtta år sedan jag gick i grundskolan och det verkar som att elever och lärare fortfarande inte har förändrat sin inställning och attityd mot invandring, demokrati och rasism.
Sverigedemokraternas höga siffror kan diskuteras och ifrågasättas, men siffrorna kan även bli ett underlag för att svenska skolor ska kunna förbättra sitt arbete i demokrati- och värdegrundsfrågor.
Svenska skolor måste kunna diskutera rasism och främlingsfientlighet, det går inte att undvika dessa frågor och problem. Skolvalets resultat har visat att det trots allt inte skiljer sig så mycket från det verkliga valresultatet, något som vi bör ifrågasätta.
Attityden måste förändras, samhället behöver mer kunskap och förståelse för invandring och samhället måste kunna bemöta och stoppa rasism och främlingsfientlighet.
Vi kan inte lägre leva i ett samhälle byggt på fördomar.
Medina Adilova, pol. kand-student.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
