Men gör det själva då

Vi kan påverka själva, eller har Peps Persson rätt?

”Var du än släpper slantarna så rullar de åt samma håll” sjunger Peps Persson i låten ”Falsk matematik” från 1974. I dag när bankerna gör övervinster, skattemedel läcker ut till börsnoterade välfärdsföretag och byggbolagen glatt agerar på en oligopolmarknad med bristande konkurrens är det lätt att hålla med Peps. Vårt svar från vänsterhåll är allt som oftast bankskatt, vinstförbud och statliga byggbolag, men utan egen majoritet verkar det ytterst osannolikt att förverkliga. Finns det något vi kan göra under tiden?

Kooperativa idéer började växa fram i Sverige under 1800-talet, med exempel som Länsförsäkringar och Ringrörelsen, vars mål var att få ned arbetarnas levnadsomkostnader via gemensamma inköp. 1899 bildades Kooperativa Förbundet som senare under 1900-talet arbetade för att pressa priserna genom egen produktion av allt från bröd och kaffe till bildäck och glödlampor. 1923 bildades den första HSB-föreningen som svar på bostadskrisen i Stockholm. Men var finns de kooperativa idéerna i dagens kostnads- och byggkris?

Så länge inte närings- och organisationsfriheten begränsas, kan kooperativa lösningar vara en möjlighet att styra samhällsutvecklingen åt ett bättre håll, i både stort och smått.

Tidigare i höstas kom Patrik Witkowsky ut med boken ”Vi kan styra oss själva” som handlar om ekonomisk demokrati och personalägda företag. Boken ger flera exempel på hur personalägande kan se ut och hur det fungerar i praktiken. Kortfattat kan man säga att den enda skillnaden mot ett vanligt företag, förutom att de i många fall går bättre och överlever längre, är att personalen är ägare och delar på vinsten. Boken innehåller också förslag på regelförändringar som skulle kunna underlätta för personalen att ta över ett företag när till exempel en ägare går i pension. 

Personalägda företag är ett sätt att påverka samhället och själv få skörda frukten av sitt arbete, men långt ifrån det enda. Så länge inte närings- och organisationsfriheten begränsas, kan kooperativa lösningar vara en möjlighet att styra samhällsutvecklingen åt ett bättre håll, i både stort och smått. Hur låter det med en bil- eller cykelpool, gemensamma storhandlingsturer, en energigemenskap, eller kanske en upphandling av bostadsrättsföreningens samlade lån? Mitt personliga drömprojekt är att bilda en bostadsrättsförening som själv bygger fastigheten och pressar byggpriset.

Även på kapitalsidan kan man göra skillnad. Den som idag har pengar över – och det är trots lågkonjunkturen ganska många – väljer i många fall sparande i globala indexfonder, inklusive jag själv. De ger förvisso ofta god avkastning, men de påverkar inte bolagen åt något särskilt håll och flyttar dessutom kapital ut ur Sverige. Om pengarna istället gått till samhällsnyttiga projekt i Sverige är jag säker på att människor skulle kunna tänka sig lite lägre ekonomisk avkastning. En kooperativ investeringsbank kanske kan vara ett projekt för den ambitiöse?

Ligger kooperativa idéer helt fel i tiden? Kanske, men jag tror också att gemensamma projekt kan ge en känsla av meningsfullhet som många idag saknar.