Den svenska regeringens favorit Mona Sahlin fick ge sig. Det blev i stället LO:s och TCO:s kandidat, britten Guy Ryder, som knep posten som generalsekreterare i ILO igår. Detta i en tid när antalet migrantarbetare i världen exploderar och FN:s arbetsmarknadsorgan har en viktigare roll än kanske någonsin förr.
När ILO bildades 1919 var organisationens målsättning att internationellt kunna enas om arbetarnas rättigheter i en redan globaliserad värld. Inget land skulle tillskansa sig konkurrensfördelar på arbetarnas bekostnad. Enhetliga regler skulle införas. Industrialismens stora ekonomiska orättvisor, hårda arbetsvillkor, den ryska revolutionen och det första världskriget visade på ett avskräckande alternativ till bättre sociala villkor och minskade klyftor. Universell arbetsrätt var en förlängning av de mänskliga rättigheterna.
En unik konstruktion föddes. Regeringar, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar skulle tillsammans enas om spelreglerna.
Sedan dess har globaliseringen tagit ytterligare fart. Och en allt större fråga är migrantarbetares rättigheter. 1975 fanns ungefär 85 miljoner migrantarbetare. I dag är de cirka 210 miljoner, fler än invånarna i Brasilien. Tillsammans skulle de bilda världens femte största nation.
En ny informell arbetsmarknad med dåliga villkor växer fram i världen och i Sverige. Den vanligaste migrantarbetaren i Sverige i dag är en städande kvinna. Utvecklingen är tydlig och obönhörlig: Migrantarbetarna blir en ny underklass. Samtidigt blir Europas befolkning allt äldre och tillväxten stagnerar, vilket stärker argumenten för mer arbetskraftsinvandring.
I Quatar uppges 200 nepalesiska migrantarbetare som bygger fotbollsarenor inför fotbolls-vm 2022 ha dött förra året. Den internationella fackföreningsrörelsen ITUC hotar nu med bojkott av fotbolls-VM i Quatar om inte den här ”moderna formen av slaveri” upphör.
Här i Sverige har vi infört ett system med relativt oreglerad arbetskraftsinvandring där migrantarbetare kommit att utnyttjas. Bärplockarnas villkor är det mest uppmärksammade exemplet. Problemet är främst att ingen myndighet vidtar sanktioner mot den arbetsgivare som inte fullföljer de utfästelser som gjorts gentemot arbetaren. Att Sverige har OECD:s mest öppna system för arbetskraftsinvandring är bra, men migrantarbetarnas rättigheter måste stärkas.
Lärdomarna från 1919 gäller än i dag, de berör bara så många fler människor. ILO:s konvention om migrantarbetares rättigheter är undertecknad av 43 nationer, varav flera är mottagarländer av migranter. Norge, Tyskland, Frankrike och Storbritannien tillhör undertecknarna. Men Sverige står ännu i skamvrån. Nu är det dags för Sverige att sluta blunda för hur migrantarbetare behandlas i vårt land.
Det är dags att underteckna ILO:s konvention om migrantarbetares rättigheter.
Fotnot: 30 maj anordnar Linköpings universitet en konferens om migrantarbetares rättigheter, och 2 juni anordnar tankesmedjan Global utmaning en konferens i samma ämne.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
