krönika Facken i USA har drabbats av två hårda bakslag på sistone, bägge till följd av omröstningar. Det stämmer till eftertanke, skriver German Bender.
Allt började med en stulen minut.
Jennifer Bates skulle precis gå på rast när hon blev kallad till en stöldkontroll av säkerhetspersonalen på Amazons anläggning i Bessemer, Alabama, där hon är lagerarbetare. Kontrollen görs slumpmässigt för att personalen inte ska stjäla varorna de hanterar åt Amazons kunder.
Jennifer tog av sig skorna och skakade ur dem, tömde fickorna och gick igenom röntgenscannern. Kontrollen tog ungefär en minut. Efteråt frågade Jennifer om hon kunde förlänga sin rast med den ”förlorade” minuten.
Svaret blev nej.
I en intervju med New York Times podd The Daily berättar Jennifer att Amazon vägrade ge tillbaka hennes minut. Omräknat i pengar, om man gör antagandet att hon har bolagets minimilön på 15 dollar timmen, motsvarar det ungefär 25 cent, eller lite drygt 2 kronor.
Det kan jämföras med de 1,3 miljoner kronor som Amazons ägare Jeff Bezos tjänar på en minut.
Bezos har skapat en företagskultur med extrem disciplin, detaljerade uppföljningar och höga produktionskrav för enskilda medarbetare. Men exemplet med Jennifers ”förlorade” minut visar att man inte värdesätter de anställdas tid lika högt som bolagets.
Tekniken finns uppenbarligen.
Amazon kontrollerar och styr sina anställda på sekundnivå. Arbetstid, raster, avbrott och produktivitet mäts via appen Amazon A to Z som alla anställda tvingas ladda ner till sina mobiler. Det finns många vittnesmål om att Amazons personal behandlas som robotar. Jennifer använder själv ordet ”slav”.
Den stulna minuten blev droppen som fick bägaren att rinna över för Jennifer Bates och en liten grupp anställda på lagret i Bessemer. Hon och en växande skara kollegor påbörjade den långa och komplicerade processen för att bilda en fackförening. Hon säger att de ville behandlas med ”värdighet och respekt”.
Inför omröstningen i Bessemer anlitade Amazon en av USA:s främsta antifackliga advokatbyråer för ett arvode på 25 000 kronor om dagen.
Kampanjen på lagret i Bessemer fick enorm uppmärksamhet och har diskuterats i amerikanska riksmedier i flera månader. Lågavlönade lagerarbetare i en småstad i södra USA mot ett av världens största företag, ägt av världens rikaste man.
En oemotståndlig David-mot-Goliat-historia, givetvis.
Dessutom utspelar sig denna maktkamp i en stad uppkallad efter ingenjören som uppfann Bessemermetoden för ståltillverkning i mitten av 1800-talet. Att arbetarrörelsens landvinningar under industrialiseringen måste återerövras i den digitala ekonomin kan knappast åskådliggöras tydligare än så.
Det kanske mest uppseendeväckande stödet kom från president Joe Biden, som publicerade en kort video där han i skarpa ordalag varnade företag för att motarbeta anställda som vill organisera sig fackligt (dock utan att nämna Amazon vid namn). Den fackföreningsvänlige senatorn Bernie Sanders uttryckte sig ännu tydligare under ett besök i Alabama: “Om ni lyckas här kommer det sprida sig över hela landet”.
Vilket förstås var precis det Amazon ville undvika.
Och de var fullt medvetna om att förutsättningarna för det fackliga initiativet i Bessemer inte var de bästa. För bortom den positiva mediala och politiska uppmärksamheten kvarstår det faktum att det är betydligt svårare att organisera sig fackligt i USA än i de flesta andra demokratiska länder. Amerikanska lagar begränsar kraftigt anställdas möjligheter att organisera sig fackligt, bland annat krävs en omröstning med krav på högt valdeltagande bland röstberättigade anställda och i många delstater kan de anställda välja att inte betala fackavgifter även om en fackklubb bildas.
Dessutom kan företag sätta käppar i hjulet för fackliga initiativ på många sätt. President Bidens värmande ord var visserligen skarpa – men i slutändan ändå bara ord. I Bessemer stod lagerarbetarna ganska ensamma mot ett av världens mest fackföreningsfientliga företag, som agerade kraftfullt och med stöd av fackföreningsfientlig lagstiftning.
Inför omröstningen i Bessemer anlitade Amazon en av USA:s främsta antifackliga advokatbyråer, Morgan Lewis, för ett arvode på 25 000 kronor om dagen. Enligt handelsfacket RWDSU:s ordförande Stuart Appelbaum hotade Amazon även att lägga ner lagret om de anställda röstade för att bilda en fackklubb. Företaget bombarderade de anställda på Bessemerlagret med sms om de negativa konsekvenserna av fackligt medlemskap, anordnade obligatoriska möten för att övertyga de anställda om att rösta nej till att bilda en lokal fackklubb eller inte delta i omröstningen och satte upp planscher med antifackliga budskap på toaletterna i anläggningen.
En annan åtgärd som försvårar facklig organisering är att Amazon ständigt (även på raster) förmanar sina anställda att inte vistas närmare än 1,8 meter från varandra för att minska smittspridning, något som övervakas via appar och kameror utrustade med artificiell intelligens.
Företaget har även hållit utbildningar för sina chefer om hur man kväser fackliga initiativ innan de får fäste bland de anställda, bland annat med en instruktionsvideo som läckte ut och nu finns att beskåda på Youtube. Man har till och med anlitat privatdetektiver för att övervaka och dokumentera fackliga initiativ på Amazons anläggningar.
Amazons antifackliga strategi är lika obeveklig som framgångsrik. Inga försök att bilda lokala fackföreningar bland företagets anställda i USA har lyckats.
Inte heller i Bessemer.
Den 9 april stod det klart att en majoritet röstat emot förslaget att bilda en fackklubb. Och trots att facket RWDSU sannolikt kommer överklaga resultatet med hänvisning till Amazons antifackliga åtgärder, är chansen att man lyckas liten.
Det är andra gången på ett par månader som viktiga fackliga initiativ i USA slås tillbaka till följd av omröstningar. I november röstade invånarna i Kalifornien för en lag som undantar plattformsföretag som Uber, Lyft och DoorDasch från delar av arbetsrätten. På så sätt slipper företagen anställa sina förare och undviker därmed kostnader för villkor som anställda normalt sett har rätt till, såsom arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring, a-kassa, högre lön och mer reglerade arbetstider.
Bakslagen sätter djupa avtryck och skapar förstås förstämning i de fackliga leden. Därför är det viktigt att minnas att den fackliga historien är kantad av motgångar, men också av framgångar. Att slaget vid Bessemer är förlorat betyder inte att kampen för att organisera Amazons och andra amerikanska anställda är inte över. En konsekvens kan bli att anställda får stärkta rättigheter att organisera sig fackligt. En annan att fler fackförbund trappar upp sina insatser för att organisera Amazons anställda.
Jennifer Bates kommer inte få tillbaka den minut som Jeff Bezos stal av henne. Men den kan kosta honom mycket mer än de 25 cent som den kostade henne.
German Bender är utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
