REPLIK Argumentationen för en hårdare reglering av arbetskraftsinvandring är skakig i Mats Wingborgs ledare, replikerar Caspian Rehbinder på Timbro. Wingborg svarar direkt.
I en ledare försöker Mats Wingborg bevisa att arbetskraftsinvandringen behöver hårdare reglering. Men argumentationen är skakig, och något bevis läggs aldrig fram.
Wingborg skriver att LO-utredaren Tove Nandorf har visat att »fyra av tio tillstånd förra året gällde yrken där det inte råder brist på arbetskraft«. Det har hon inte. Av de 40 procenten är det bara 6 som är överskottsyrken enligt Arbetsförmedlingen, 28 som saknar yrkesprognos och resten är ett ganska stort avrundningsfel. Nandorfs siffror är missvisande. Aldrig har så stor andel av arbetskraftsinvandringen gått till bristyrken.
Hur mycket fattigare är Wingborg beredd att göra Sverige för sina mål? För den väg han slår in på är inte gratis.
Wingborg undrar vidare vilken planet jag befinner mig på, som skriver att fall av missbruk är få. Både statliga utredningar, Riksrevisionen och statistik från Migrationsverket på att missbruket är just enstaka fall. Wingborg får gärna svara på vilken planet han tror att de kommer från. Däremot är det helt riktigt att det finns många fall av missbruk om man tittar på asylsökande som fått avslag, EU-medborgare som vill jobba i Sverige – helt enkelt, skuggsektorn som uppstår för att det inte finns några alternativ. Där finns problem som måste lösas, men de ligger inte i regleringen av arbetskraftsinvandring.
Bärplockarna är en viktig grupp att nämna särskilt. Den Delmi-rapport Wingborg själv länkar till visar att deras löner är bra och att så gott som alla tjänar mycket på att komma till Sverige jämfört med om de hade stannat i Thailand. Tobias Baudin har konstaterat att tidigare problem med bärplockning inte längre föreligger. Branschen är väderberoende och perfekta prognoser är svåra att göra – men att få ned handläggningstider vore långt bättre än att sätta kvoter.
Den största bristen är dock perspektivlösheten. Sverige tjänar enormt på den arbetskraftsinvandring vi har. Bara 2018 blev vi 34 miljarder kronor rikare och fick in 12 miljarder mer i skatt. Det är inte småpotatis. OECD har visat att Sveriges arbetskraftsinvandringssystem är ett skäl till att många högkvalificerade söker sig hit.
Det här är vad som står på spel för dem som vill riva upp, sätta kvoter och skärpa regler. Hur mycket fattigare är Wingborg beredd att göra Sverige för sina mål? För den väg han slår in på är inte gratis.
Caspian Rehbinder, programansvarig arbetsmarknad, Timbro
Mats Wingborg svarar direkt:
Caspian Rehbinder gör en annan tolkning av statistiken om arbetskraftsinvandringen än LO. Oenigheten handlar om hur stor del av arbetskraftsinvandringen som går till yrken där det finns arbetslösa i Sverige. Enligt Rehbinder rekryteras allt färre invandrare till sådana överskottsyrken, vilket han tycker är positivt. Att döma av Rehbinders resonemang handlar alltså oenigheten om hur stor denna invandring är, men inte om den principiella frågan, att arbetskraftsinvandring till överskottsyrken är något negativt. Han hävdar ju att det är bra om invandringen inte sker till sådana yrken. Om detta verkligen stämmer har Timbro tagit ett steg i rätt riktning och erkänner att arbetskraftsinvandring till överskottsyrken är problematiskt.
Men om invandring till överskottsyrken är något negativt, varför då inte ta ett steg till och skapa regler för att minimera den invandringen?
Rehbinder erkänner att det finns ett skuggsamhälle med dåliga villkor i arbetslivet, men enligt honom handlar detta problem om asylsökande och EU-medborgare, inte om arbetskraftsinvandrare från tredje land. Åter igen rekommenderas Rehbinder att ta del av de fackliga erfarenheterna. Inte minst om villkoren på restauranger och inom städ- och skönhetsbranschen. Rehbinder borde exempelvis läsa Handels rapport. ”Bakom lacken”, en analys av villkoren för arbetskraftsinvandrare som arbetar som nagelskulptörer, massörer och tatuerare.
Ett tecken på att Rehbinder negligerar frågan om villkoren för arbetskraftsinvandrare är när han sammanfattar Delmi-rapporten och hävdar att den visar att de thailändska bärplockarna har en lön som är ”bra”. Rapporten visar i själva verket att nästan hälften av plockarna inte får lön enligt avtal. Är det detta som Rehbinder klassar som bra?
Rehbinder motsätter sig också kvoter av antalet plockare i bärbranschen. Konsekvensen kommer att bli att plockarna får betala priset när det som i år blir en överetablering av plockarna och det är dåligt med bär. Inte ens erkänner Rehbinder att det är ett problem att många av de företagare som verkar inom bärbranschen själva anser att det kom för många thailändska plockare till Sverige i år.
Mats Wingborg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
