Moderaterna har svårt med demokratin

I veckan har två händelser satt fokus på Moderaternas ovilja att göra som riksdagen beslutat. Den ena handlar om sjukförsäkringsreglerna. Den andra om vapenexporten. Frågan är hur det står till med det statsbärande partiets demokratiuppfattning?

Regeringen Reinfeldts haveri med sjukförsäkringen höll på att kosta alliansen regeringsmakten. Efter det senaste valet sparkade statsminister Reinfeldt sin socialförsäkringsminister och tillsatte Ulf Kristersson (M) istället. Till skillnad från sin företrädare har Kristersson hittills inte gjort särskilt mycket på den posten.

Medierna har dock kunnat berätta om sjukförsäkringens obarmhärtiga konsekvenser för svårt sjuka människor, och oppositionen har fortsatt kräva att de hårda reglerna ska mildras. Kyrkans diakoner gick ut i ett så kallat Påskupprop förra våren mot sjukförsäkringsreglerna. Även inom regeringsalliansen knorras det.

Två gånger har en riksdagsmajoritet ställt sig bakom förslaget att slopa regeln om att sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas mot en arbetsmarknad som inte finns. Riksdagen anser att de gamla reglerna bör återinföras tills socialförsäkringsutredningen lagt sina förslag.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har konstant vägrat göra som riksdagen beslutat.  Dessutom har han uttalat sig föraktfullt om riksdagen. Detta fick oppositionen att ilskna till i veckan och hota med misstroendeförklaring. En pressad minister sammankallade till presskonferens och bad om ursäkt för sina uttalanden och lovade återkomma inom kort med regeringens samlade bedömning i frågan.

Oppositionen nöjde sig märkligt nog med detta. Misstroendet gällde visst ministerns ordval och inte hans politik. Det är oroväckande. Oppositionen måste fortsätta att pressa regeringen i denna för välfärdssamhället så avgörande fråga.

Striden gäller reglerna för arbetsprövning. Och som Dagens Arena kunde berätta häromdagen vill Ulf Kristersson istället för att genomföra riksdagens beslut införa begreppet ”medicinska förutsättningar för arbete” som Försäkringskassan föreslår. Ett begrepp som redan när det lanserades 2009 blev kritiserat av flera remissinstanser och som knappast kan tolkas som mildare än det rådande.

Kristersson kör inte bara över de sjuka och mest utsatta utan även den parlamentariska demokratin.

En annan minister som inte heller verkar vilja följa riksdagens beslut är handelsminister Ewa Björling (M). Under den arabiska våren förra året växte kritiken mot att Sverige säljer vapen till de diktaturer som folken i Nordafrika och Mellanöstern kämpar för att bli av med. Ärkebiskop Anders Wejryd kritiserade statsminister Reinfeldt hårt i frågan och i maj skrev Diakonia, Svenska Freds med flera på DN debatt tillsammans med ledande representanter för S, V, MP, KD och FP. De politiska representanterna lovade att verka för att regelverket kring vapenexporten skulle ändras så att export till diktaturer inte skulle kunna ske. Så blev också beslutet i riksdagen kort därefter.

Men ännu har handelsminister Björling inte tillsatt någon utredning eller ens skrivit några direktiv för att ändra regelverket. Och värre är att vapenexporten till diktaturer som Saudiarabien och Bahrain bara fortsätter. Saudiarabien hör till en av världens absolut värsta diktaturer. I Bahrain slog nyligen regimen våldsamt tillbaka de folkliga kraven på demokrati.

Sverige toppar listan över storsäljare av vapen och militära system i världen. Tyvärr hör de diktaturer som folk just nu offrar sina liv för att bekämpa till kunderna. Det är upprörande och ovärdigt ett land som brukar anses stå för fred, nedrustning och demokrati i internationella sammanhang.

Handelsminister Björlings senfärdighet är ännu ett uttryck för att regeringen varken tycks bry sig om den parlamentariska demokratin eller kampen för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern.

Moderaternas arrogans borde bekymra allianskollegorna lika mycket som oppositionen.