Moderaterna hindrar oss att ställa bilen

ledare Sedan 2010 har priset på bensin ökat med 26 procent. Under samma period har priserna i kollektivtrafiken ökat med 43 procent. Det duger inte om vi menar allvar med klimatomställningen.

– Förlåt om vi luktar sosse, vi har åkt kommunalt, säger Susanne Reuter i rollen som överklassmamma i trailern till den kommande filmen Suedi.
Meningen är att vi ska skratta åt överklassen, men hennes replik speglar också ett problem i svensk politik. Den nedlåtande attityden till kollektivtrafik sitter allt hårdare i svensk höger, trots att vi vet att vi behöver byta ut bilresor mot resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Det handlar, som Klimatpolitiska rådet pekade på i sin rapport 2019, om att dessa har högre energieffektivitet och lägre utsläpp.
– Men elbilarna räddar oss, ropar en hel skock stjärnögda teknikoptimister, som lockas av att sitta i en elbilskaravan på E4 istället för på ett snabbtåg.
Jo. Problemet är bara att det tar för lång tid. I samma rapport redovisade Klimatpolitiska rådet, att trots den snabba försäljningsökningen kommer endast 6 procent av fordonsflottan att bestå av rena elbilar 2030. Det går för sakta.
För att snabba på utvecklingen skrev rådet elektrifierade fordon skulle gynnas ännu mer med ”styrmedel som ökar kostnaderna för flytande bränslen”. Och där har den svenska högern lagt sig som en stoppkloss.

Bilistpartiet kom aldrig in i fullmäktige för trettio år sedan, men de påverkade ändå politiken.

Det hjälper inte att borgerliga ledarsidor, som DN och Expressen, säger det uppenbara, att vi måste köra mindre bil och att det inte är bilen som blivit dyrare, utan bussen. Sedan 2010 har priset på bensin ökat med 26 procent. Under samma period har priserna i kollektivtrafiken ökat med 43 procent. I Stockholm har ett SL-kort gått upp från 690 till 950 kronor.
Ändå är det bensinpriserna Moderaterna rasar mot. Kollektivtrafiken kan alltid kosta lite mer. Minns hur dåvarande trafiklandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) avfärdade rekordhöjningen med 100 kronor sommaren 2011 med att det inte var värre än ”tre chipspåsar”. Så låter det aldrig när det handlar om bensinpriset. Det vill Moderaterna – tvärtemot klimatpolitiska rådets analys – sänka med en hel krona. Detta trots att priset för en liter bensin faktiskt inte ökat märkbart som andel av medianinkomsten sedan 90-talet. Därtill har vi snålare bilar i dag än för trettio år sedan. Det är alltså inte en faktisk fördyring av bilkörning som driver Moderaterna, utan något annat. 

Fossilbilspopulism är ingen ny företeelse. Redan för trettio år sedan satsade Bilistpartiet på att komma in i Stockholms kommunfullmäktige. Den tidigare moderatledaren Ulf Adelsohn gjorde klart vad han tyckte om dem i en minnesvärd krönika i DN i april 1991:
”Nya leder, fri parkering, inga avgifter. Bara vi som lever nu och har bil kommer fram så ger vi fan i resten. Dagens miljö, morgondagens miljö, luften i innerstaden, trängseln i innerstaden, trafiksäkerheten för barn, gamla, cyklister, buller och störd sömn. We could not care less. Vi ska fram. Det är viktigare än allt annat.”
Ulf Adelsohn gjorde klart, att om man räknade in miljö, hälsa och klimatrisker (!) stod bilismen inte på långt när för sina kostnader. Sedan dess har fossilbilspopulismen tyvärr flyttat in i hans eget parti. Och snart är det valår. Räkna med nya delningsbilder, nya facebookgrupper och nya ”granskningar” av bensinskatterna. Sådant har effekt.

Bilistpartiet kom aldrig in i fullmäktige för trettio år sedan, men de påverkade ändå politiken. I en analys av trafikpolitiken under 90-talet skrev Regionplane- och trafikkontoret att Moderaternas agerande troligen betingades av hotet från det nybildade Bilistpartiet, som befarades ta högerröster.
Så fungerar det i dag också. Nu är det partier till mitten och till vänster som riskerar att mer eller mindre medvetet anpassa sig för att inte riskera att förlora marginalröster. Efter varje förslag som gynnar cyklister, gående eller kollektivtrafik väntar en storm från fossilbilspopulisterna. Ändå är den enda lösningen är att fler partier slutar ducka om klimat, bensinpriser och kollektivtrafik. Om inte något parti förklarar att det är bilen som blivit för billig kommer fossilbilspopulismen att vinna. Det har vi varken råd eller tid med.