Gästkrönika En domstol har fattat ett beslut som radikalt förbättrar Bidens möjligheter att uppfylla sina klimatlöften. Domen öppnar för presidenten att i praktiken införa en nationell utsläppslagstiftning för all elproduktion i hela USA, skriver Magnus Nilsson, miljökonsult, forskare och klimatpolitisk analytiker.
Den 19 januari, dagen innan Joe Biden övertog presidentposten från Donald Trump, fattade en appellationsdomstol i Washington DC ett beslut som radikalt förbättrar Bidens möjligheter att uppfylla sina klimatlöften från presidentvalskampanjen. Domen öppnar för presidenten att i praktiken införa en nationell utsläppslagstiftning för all elproduktion i hela USA.
Historien bakom domstolsutslaget börjar i augusti 2015. Då införde Barack Obama nya regler för koldioxidutsläppen från det amerikanska elsystemet. Den nya lagen – Clean Power Plan, CPP – var ett juridiskt trapetsnummer i den högre skolan. På ytan handlade de nya reglerna om att reglera enskilda kolkraftverk, ett och ett, var för sig, men i praktiken skapades en samlad utsläppsreglering av hela det amerikanska elsystemet.
CPP baserades på den federala Clean Air Act, CAA, en miljölagstiftning som kongressen antog redan 1970. CAA syftade egentligen inte alls till att begränsa koldioxidutsläpp utan om att begränsa hälsoeffekter av ”traditionella” avgaser. Lagstiftningen har bland annat tvingat fram minskade utsläpp av svaveldioxid och kvicksilver från landets kolkraftverk.
Ett av Donald Trumps första beslut efter sitt tillträde 2017 var att återkalla Clean Power Plan.
Långt senare, 2007, lyckades dock delstaten Massachusetts förmå USA:s högsta domstol att acceptera att även utsläpp av koldioxid kan orsaka hälsoproblem, och att lagen således även skulle kunna utnyttjas för att begränsa koldioxidutsläpp. Domen i HD gav lagstiftare på olika nivåer grönt ljus att utnyttja CAA även för att åtgärda koldioxidutsläpp, dock – vilket är det viktiga i sammanhanget – enbart i form av regler för enskilda punktkällor, till exempel enstaka kolkraftverk.
För Obama innebar domen en möjlighet att ställa krav på kraftbolagen utan att behöva blanda in den av republikanerna dominerade kongressen.
Trapetsnumret som den nya lagstiftningen skulle utföra, var att på en och samma gång å ena sidan hålla fast vid principen i CAA att reglera enskilda anläggningar var för sig, men samtidigt, å andra sidan, hantera alla koldioxidutsläpp från den amerikanska elproduktionen i ett sammanhang. Denna konstruktion gav presidenten möjlighet att inte bara skamlöst runda grundprinciperna i CAA, utan dessutom antagligen i praktiken införa något som i slutändan väldigt mycket skulle ha påmint om ett utsläppshandelssystem.
För att lyckas krävdes en enormt komplicerad lagstiftning. Clean Power Plan byggde i mycket på att delstaterna ålades att, inom sitt territorium, säkra att koldioxidutsläppen per kWh från kolkraftverken minskade. Både delstaterna och de enskilda kraftverksägarna fick samtidigt stort utrymme att uppfylla kraven om minskade utsläpp genom att till exempel investera i vindkraft och energieffektiviseringsprojekt istället för att minska utsläppen från själva kolkraftverken. Både företag och delstater kunde både köpa och sälja utsläppsminskningar, men också samredovisa utsläppen från fossil och förnybar elproduktion.
Ett av Donald Trumps första beslut efter sitt tillträde 2017 vara att återkalla Clean Power Plan, som vid det laget satt fast i ett antal domstolsprocesser som initierats inte minst av ett antal republikanska delstatsguvernörer. Istället gav Trump i uppdrag till det amerikanska naturvårdsverket EPA att ta fram en mycket snällare lagstiftning – Affordable Clean Energy Rule (ACE). Det strategiska syftet med ACE var inte att mildra utsläppskraven på kraftbolagen. Det viktiga var att i lagstiftning slå fast principen att koldioxidutsläpp från kolkraftverk endast kan regleras anläggning för anläggning. ACE skulle hindra kommande presidenter att göra om Obamas trick.
Men dagen innan Trump kastades ut ur Vita huset, sköt således de tre domarna i appellationsdomstolen i Washington DC denna ambition i sank, och skickade ACE åter till det amerikanska naturvårdsverket för omarbetning. Där ligger ärendet nu, vilket betyder att det är fritt fram för Joe Biden att ta de beslut om den amerikanska kraftproduktionens, primärt kolkraftens, koldioxidutsläpp som krävs för att kunna närma sig vallöftet om en utsläppsfri elproduktion 2035.
Magnus Nilsson, miljökonsult, forskare och klimatpolitisk analytiker.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
