ledare Militären har gripit makten i Myanmar. Landets demokratiska valda ledare har fängslats och ett års undantagstillstånd är utlyst. Nu väntar dagar och veckor av osäkerhet. Tyvärr får vi nog också räkna med en lång tid av militärdiktatur.
Kuppen kom inte som någon blixt från klar himmel. Under flera veckor har militären hävdat att det val som hölls i november, där Aung San Suu Kyis parti NLD tog hem 80 procent av de platser som stod på spel, inte hade gått rätt till. Det verkar vara huvudlinjen för auktoritära ledare världen över just nu. Om de förlorar ett val hävdar de fusk, och gör allt de kan för att ta makten ändå.
Under de senaste dagarna har militären beordrats ut för att säkra gatorna i Rangoon, Naypyidaw och de flesta större städer i landet. Mullret har varit otvetydigt. Och i morse slog de till. Förutom Aung San Suu Kyi fördes även president Win Myint bort, liksom flera andra ledande NLD-politiker. Tillslag gjordes även mot landets delstatsregeringar, där landets etniska minoriteter ofta är mer representerade.
Kanske gjorde den stora segern i parlamentsvalet i november att generalerna blev nervösa.
Varför kommer kuppen just nu? Det är en bra fråga, som inte går att besvara på något enkelt sätt. Under nästan 50 år, från 1962, styrdes Myanmar av en militärjunta, då betraktad som en av världens hårdaste och mest brutala. För drygt tio år sedan påbörjades en process som såg ut att leda mot en partiell demokratisering. Juntan lämnade över till en civil regering men såg till att driva igenom en grundlag som säkrade ett betydande militärt maktinnehav. Militären utser alltid 25 procent av platserna i parlamentet och flera av de viktigaste ministerposterna.
Sedan Aung San Suu Kyis parti bildade regering första gången har frågan om att ändra grundlagen varit partiets huvudfokus. Men för att ändra grundlagen krävs över 75 procents majoritet i parlamentet, vilket är omöjligt om inte någon av militärens parlamentariker byter sida.
Kanske gjorde den stora segern i parlamentsvalet i november att generalerna blev nervösa. Kanske blev NLD:s framgångar för stora.
Den nya juntan uppger att undantagstillståndet ska gälla ett år, sedan ska ett nyval hållas. Det löftet ska man ta med en nypa salt. Juntan ska själv avgöra när läget är stabilt nog att hålla ett val och då brukar sådana saker dröja. Från grannlandet Thailand har vi sett en liknande utveckling. En kupp följs av en period då militären riggar ett system som ska garantera dem makten för all framtid. Först när det är klart kan de hålla val.
Aung San Suu Kyi har uppmanat befolkningen att protestera. Det kommer de säkert också att göra. Hennes popularitet internt i Burma har inte sviktat sedan hennes tid i husarrest.
I omvärlden har hennes gloria däremot falnat. Hennes ovilja att ta avstånd från övergreppen mot folkgruppen rohingyas, hon har till och med aktivt försvarat militärens agerande, har renderat en flodvåg av kritik. Den positiva tolkningen har varit att hon gjort allt för att säkra det civila styret, att allt för hård kritik mot militären skulle triggat en kupp långt tidigare.
Den taktiken måste i så fall uppfattas som totalt misslyckad. Aung San Suu Kyi valde att spela med i militärens spel, och det blev ändå en kupp och återgång till militärstyre.
Nu väntar en tid av ovisshet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
