Regeringen halverade klimatbiståndet från en miljard 2012 till 500 miljoner. Nu halverar de biståndet på nytt – till 251 miljoner.
Anders Borgs miljöbudget för 2014 är ett svek mot Sverige – och världen, skriver Helena Leander, Miljöpartiets miljöpolitiska talesperson.
Regeringens sista budget den här mandatperioden var också sista chansen att ta ansvar för klimatet. De tog den inte. För åttonde gången lägger regeringen en budget som låtsas som att klimathotet knappt finns. Jorden värms upp, isarna smälter och allt fler drivs på flykt när klimatförändringarna nu börjar märkas. I Anders Borgs budget märks det dock inte. Av de 24 miljarderna som ingår i regeringens reformutrymme går endast en dryg procent till klimatåtgärder – åtgärder som inte ens berör en halv procent av utsläppen. Av de klimatskatter som ekonomen Borg i teorin hyllar som de mest kostnadseffektiva verktygen syns ingenting.
Ändå är det ett steg framåt från förra året då Anders Borg skar ner miljöbudgeten, trots ett miljömålsfiasko, där Naturvårdsverket varnar för att vi som bäst klarar två av sexton miljömål. Värst drabbad var havs- och vattenmiljön, som tidigare varit regeringens alibi när man skurit ner på andra miljösatsningar. I ett slag skars anslagen ned med en tredjedel. De återställare som regeringen nu gör är inte tillräckliga för att komma upp i tidigare nivåer på havs- och vattenmiljösatsningarna. Men de är i alla fall ett steg i rätt riktning.
Så kanske ska man vara tacksam för att det inte är värre. Men det är svårt att känna sig tacksam över att Anders Borg åtminstone inte gör saken värre när det är så bråttom att ställa om till ett klimatsmart samhälle.
Klimatet har inte råd med regeringens passivitet. Det hjälper inte att småpyssla lite med förlängda miljöbilsstöd för den som har tjänstebil och mer inblandning av förnybara drivmedel i bensinen och dieseln när pengarna till järnvägen samtidigt minskar kraftigt. Ska vi nå en fossilfri fordonsflotta behöver vi både energisnålare bilar som går på förnybar energi och ett mer transportsnålt samhälle, där järnväg och annan kollektivtrafik står för en större andel av resorna. Ska vi nå hållbara utsläppsnivåer måste vi ställa om samhället på bred front: inte bara transporterna utan också maten, industrin, bostäderna, energin och så vidare.
Likväl som vi behöver ställa om på hemmaplan är det vårt moraliska ansvar att bidra ekonomiskt så att fattiga länder kan bygga upp sitt välstånd på ett mindre klimatskadligt sätt än vad vi har gjort. Det är också något vi har lovat dessa länder i FN:s klimatförhandlingar.
För Sveriges del motsvarar löftet två miljarder kronor nästa år, enligt biståndsorganet Diakonia. Men i Borg budget är biståndet reducerat till en dryg tiondel – 251 miljoner. Det är en halvering från förra året klimatbiståndsbudget, som i sin tur är en halvering från 2011. Dessutom tas varenda krona från biståndet, trots att vi har lovats nya pengar utöver biståndet.
Fredrik Reinfeldt talar gärna om att det viktiga inte är att minska Sveriges utsläpp utan att se till att vi kommer framåt i de internationella klimatförhandlingarna. Att svika våra löften om klimatpengar till utvecklingsländer lär knappast bidra till det.
Innan allianspartierna kom till makten lovade Fredrik Reinfeldt att miljön inte var någon prioriterad fråga. Det löftet har regeringen i alla fall hållit.
Helena Leander (MP), riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
