När Moderaternas chefsstrateg Per Schlingmann i förra veckan skyllde Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven för att vara en ”pr-man”, sade det så mycket mer om Moderaternas stora snedsteg än om Socialdemokraternas affärsplan.
Helt avgörande för de Nya Moderaternas positionering har varit att distansera sig från Svenskt Näringsliv. Däremot skulle bilden frammanas att Socialdemokraterna går i fackens ledband.
De nya Moderaterna har velat ta Socialdemokraternas position som catch-all-parti, det parti som haft lösningarna för de stora delarna av befolkningen. Svenskt Näringsliv har kallats särintresse, de hemliga partibidragen till Moderaterna har tonats ned medan retoriken har fokuserat på LO:s öppna stöd till Socialdemokraterna.
Per Schlingmann har till och med förstärkt Moderaternas ”statsbärande” profil med att hävda att partiet inte tar sitt uppdrag från de egna väljarna utan från ”alla som bor i Sverige”, en inställning som brukar förknippas med monarker och presidenter, inte politiska partier.
Att slippa associeras med Svenskt Näringsliv, men knyta Socialdemokraterna till facket, har varit Nya Moderaternas livsluft. Den stora ompositioneringen.
Men så kom höstbudgeten och den stora presenten till Svenskt Näringsliv: 16 miljarder kronor direkt in i företagens kassa i form av sänkt bolagsskatt. Den reform som mer än något annat befäster Moderaternas ställning som näringslivsparti, på den svenska ekonomins bekostnad. En reform som nu när lågkonjunkturen och varslen rullar in, allt mer framstår som Moderaternas stora misstag, även sakpolitiskt.
Per Schlingmann har motvind. Men det är Anders Borg som är orsaken, så mycket mer än någon affärsplan från Stefan Löfven.
Storföretagen betalar i dag i stort sett den skatt de själva bestämmer. I veckan kommer en första dom mot Arlanda Express som använt sig av räntesnurror, en dom som blir vägledande för fler företag, bland annat riskkapitalbolagen inom välfärdssektorn.
Problemet är inte att svenska storbolag skulle vara olönsamma. De har under de senaste 30 åren ökat sina vinster delvis på löntagarnas bekostnad. Problemet är att vi drabbas av en lågkonjunktur samtidigt som regeringen bränt konjunkturåtgärderna på en stor näringslivspresent utan nämnvärda konjunktureffekter.
Statsfinanserna är visserligen i ordning, men som samhälle är vi dåligt rustade för en lågkonjunktur. En skolpolitik byggd på symbolhandlingar har försämrat svenskarnas utbildningsnivå. En medveten ideologisk bostadspolitik har ökat hushållens skulder så att räntesänkningar för att motverka lågkonjunkturen är omöjliga. Permanentning av ROT-avdrag har undandragit resurser från infrastrukturinvesteringar och tagit ifrån politiken verktyg att motverka konjunkturnedgången. Ökad fattigdom, haltande resurser till välfärden, fler som står allt längre från arbetsmarknaden och en större andel låglönejobb har skapat hopplöshet.
Moderaterna satsar budgeten på en present till Svenskt Näringsliv i stället för att möta konjunkturnedgången. Det är ett sakpolitiskt och strategiskt misstag som kan bli svårt att snacka sig ur.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
