MSB bestämmer inte över anslag och förordningar. Det gör regering och riksdag. Vi vill ha mer fokus på räddningstjänstfrågor, skriver Jan Wisén i en replik.
MSB behöver satsa mer på att utveckla både kommunal räddningstjänst och utbildning för dem som ska jobba i operativ räddningstjänst. Om detta är myndigheten överens med Peter Bergh och Brandmännens riksförbund.
I ansvarsfrågan däremot behöver begreppen redas ut. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB är en statlig myndighet som lyder under regeringens och ytterst riksdagens beslut. Kommunen har ansvar för räddningstjänst och att personalen har den kompetens som behövs. MSB tillhandahåller utbildning.
Före 2004 fanns krav på statlig utbildning för den som skulle jobba i operativ räddningstjänst. Kraven för att få arbeta som räddningsledare var också hårdare reglerade än i dag.
Riksdagen ändrade förutsättningarna när den beslutade om lagen om skydd mot olyckor som började gälla 2004. De tidigare behörighetskraven togs bort till förmån för en tvåårig grundutbildning som fick namnet Skydd mot olyckor. Regeringen beslutade om hur den och befälsutbildningar skulle se ut i ett antal förordningar.
En följd av den nya lagen var att kommunernas arbetsgivaransvar blev tydligare. Inom räddningstjänstområdet hade staten tidigare haft ett ovanligt stort ansvar, jämfört med andra kommunala verksamheter.
En ytterligare följd av den nya lagstiftningen var att vidareutbildningar för räddningstjänst kortades ner, detta som ett sätt att finansiera den förlängda grundutbildningen.
Den 31 december 2008 la man ner myndigheterna Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. I stället bildades den 1 januari 2009 en ny myndighet, MSB. Denna myndighet har ett bredare och mer samlat ansvar än de nedlagda myndigheterna, främst ett sammanhållet operativt ansvar och ansvar för informationssäkerhet.
I regeringens uppdrag till den kommitté som skulle ta fram MSB:s organisation fanns inriktningen att minska kostnaderna med 150 miljoner kronor och att avveckla två av fyra skolor. MSB skulle sammantaget således göra mer verksamhet med väsentligt minskade resurser.
MSB bestämmer inte över anslag, lagar och förordningar. Det gör regering och riksdag. Däremot kan myndigheten påverka innehållet i och formerna för de utbildningar vi har ansvar för att tillhandahålla och det vill vi göra med större lyhördhet för de kommunala räddningstjänsternas behov.
Vi är medvetna om att många upplever att räddningstjänstfrågor har haft för lite fokus i myndigheten sedan MSB bildades. Vi vill ändra på detta.
Samtidigt är det så att utbildningsverksamheten tar i anspråk en femtedel av MSB:s totala förvaltningsanslag och antalet utbildningsplatser har varit i stort sett detsamma sedan myndighetens bildades 2009. MSB erbjuder också varje år fler utbildningsplatser än vad som faktiskt utnyttjas.
Under 2015 genomför vi en utredning vid MSB om utbildningsverksamhetens framtida utveckling. Utan att föregripa den kan vi säga att inriktningen är att stärka räddningsledarutbildningarna. Vi vill även finna former för att i högre utsträckning regionalisera en kvalitetssäkrad utbildning för deltidspersonal i operativ räddningstjänst. MSB har möjlighet att lämna förslag på ändringar i regelverket till regeringen, efter utredningen.
Under utredningens gång vill vi ha en bred dialog med intressenterna för vår utbildningsverksamhet, och bjuder in till dialog i de råd och nätverk som finns.
Jan Wisén, biträdande avdelningschef, avdelningen för utveckling av beredskap
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
