debatt Undersökningar visar att det som regel krävs minst tio års systematiska förberedelser för att bli antagen till högre musikutbildning. Musikstudier på folkhögskola är för många en avgörande länk i kedjan av förutbildningar. Nu hotas detta genom att det regionala mobilitetsstödet till landets folkhögskolor slopas, skriver Helena Wessman.
Folkhögskolorna i Sverige samfinansieras av staten och regionerna. Staten står för huvudparten och anslog 2,3 miljarder kronor för detta år 2019. Mobilitetsstöd är en ersättning som regioner betalar för invånare som studerar vid en folkhögskola i annan region.
I hela landet finns 155 folkhögskolor, varav 113 drivs av idéburna organisationer och 42 av regionerna själva. Tillsammans med de tio studieförbunden utgör de den organiserade folkbildningen i Sverige.
Många folkhögskolor har musikprofil i sitt utbud och inför årets ansökningar erbjöds 306 kurser i musik, uppdelat på 18 ämnen. Folkhögskolornas musikutbildningar lockar elever från hela landet och är en viktig rekryteringsbas för musikhögskolorna.
I september 2019 föreslog konsultföretaget Strategirådet i en rapport att mobilitetsstödet ska slopas och att varje region ensidigt ska bära kostnaderna för folkhögskolorna inom det egna området.
Rapporten är beställd av Region Stockholm, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, som jämte Uppsala och Halland är de regioner som har ett nettoutflöde, det vill säga att de betalar mer i mobilitetsstöd än de får in. Regioner med störst nettoinflöde är Jönköping, Västernorrland, Dalarna och Västerbotten. För de flesta andra regionerna är mobilitetsstödet ett nollsummespel.
Mobilitetsstödet infördes för att underlätta rörligheten i landet och på senare år har utflödet från storstäderna ökat kraftigt. Enligt Strategirådets rapport återvänder dock de flesta till hemorten efter avslutad utbildning. Mobilitetsstödet finansierar således huvudsakligen kompetensutveckling av den egna regionens invånare.
För folkhögskolor med musikprofil kan nyordningen bli förödande.
Systemet har genom olika justeringar holkats ur och en reform anses nödvändig, men nuvarande förslag väcker oro hos folkhögskolor i regioner med stort nettoinflöde. Det är en betydande del av intäkterna som ska kompenseras och i värsta fall uteblir.
Regioner med stort nettoutflöde blir vinnare och Västra Götalandsregionen och Region Skåne har redan beslutat att mobilitetsstödet ska slopas. Region Stockholm väntas ansluta sig till detta inom kort.
För folkhögskolor med musikprofil kan nyordningen bli förödande. Utan kompensation för uteblivet mobilitetsstöd kan de tvingas minska sitt upptagningsområde eller helt lägga ned de dyra kurserna i musik. I båda fallen skulle det i sin tur drabba musikhögskolorna genom ett försvagat rekryteringsunderlag.
Undersökningar bland nya studenter vid Kungl. Musikhögskolan visar att de flesta har utvecklat sitt musicerande under minst tio år innan de genomgick de behörighetsgivande färdighetsprov som landets musikhögskolor tillämpar. Det stämmer väl med uppfattningen inom branschen att det kan krävas upp till 20 års systematiskt arbete för att nå professionell nivå.
Många yrkesverksamma musiker och musiklärare har utöver högskolans grundutbildning genomgått ett flertal påbyggnadsutbildningar vid svenska och utländska lärosäten. Utbildningskedjan fram till dess består vid sidan av grundskolan ofta av såväl kulturskola, som engagemang i kyrkornas eller studieförbundens musikverksamheter. I vissa fall också privata studier för enskilda lärare. Därefter estetiskt program på gymnasiet och på det ett antal år på folkhögskola.
Studier vid folkhögskola är ofta avgörande för att den unga musikern ska kunna utveckla sin personliga profil. Många gånger är det på folkhögskolan man fattar det avgörande beslutet om vilket av sina instrument man ska fokusera på och kanske också inom vilken musikgenre man vill uttrycka sig.
På folkhögskolan rustas man också med den musikteoretiska grund som krävs för att klara högskolestudierna. Detta är viktigt inte minst för musiker från andra musikkulturer än den västerländska, men också för musiker sprungna ur en miljö utan musikalisk eller akademisk tradition.
I musikstudier på alla nivåer är man varandras medmusikanter och studiemiljö. Därför är det oerhört viktigt att folkhögskolor med musikprofil också fortsättningsvis kan rekrytera studenter från hela landet. Jag manar ansvariga politiker att beakta detta i sina beslut om folkhögskolornas mobilitetsstöd.
Helena Wessman
rektor för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
