fredagskrönikan Visa mig din kommuns svar och jag ska berätta vilket samhälle du bor i. Jonas Nordling letar djävulen i de små detaljerna.
Ibland går chefredaktören på gatan som en vanlig man. För att travestera ett gammalt djungelordspråk. Och som många andra medelålders män blir jag väldigt intresserad när det grävs gropar i de gator där jag vandrar.
Men till skillnad från dem som älskar att se andra män gräva så är jag mer fascinerad av efterarbetet. Löses några problem när gropen åter täcks? Eller skapas nya? Samhällsplanering i liten skala, helt enkelt. Oemotståndligt och irriterande men framför allt lärorikt, speciellt för kommunpolitiker. För djävulen sitter som bekant alltid i detaljerna.
Det är antagligen rätt klarlagt att medborgarens känsla av förtroende för samhällets funktioner oftast bottnar i anekdotisk bevisföring. Våra egna begränsade erfarenheter ligger ofta till grund för hur vi ser på vårt land, även om vi sällan vill erkänna det. Lägg därtill att vi alltid tenderar att förstora brister, och samtidigt alltid tar sånt som fungerar för självklart.
Utanför mitt bostadshus grävdes gatan upp i fjol. Vägen skulle delas in i nya filer. När arbetet väl var utfört hade man dock glömt att måla om linjerna så att de nya filerna ledde rätt till kommande korsning. Effekten blev omedelbart kaos, speciellt i rusningstid. Då blockerades korsningen som regel. Vilket för första gången fick mig att använda appen Tyck till.
Min hemstad erbjuder nämligen sedan 2014 denna tjänst för medborgare som gillar att påpeka brister i stadens ”trafik- och utemiljö”. Det är en uppskattad tjänst, och används av tusentals stockholmare. Vilket är bra, eftersom den tog fyra år att utveckla. (Att något tar lång tid att utveckla är förstås ingen garanti för någonting, det räcker med att skriva Skolplattformen.)
En utvärdering från 2017 berättar att tjänsten snabbt nådde runt 70 000 anmälningar och klagomål årligen. Och därefter tycks nivåerna stigit ytterligare. Inlägg med beröm verkar dock aldrig blivit fler än några hundra, vilket naturligtvis är logiskt utifrån min bild av den genomsnittlige medborgarens drivkrafter.
Det som intresserade mig var att de inte svarade alls. Om detta gäller drygt hälften av alla anmälningar så är det många tusen medborgare som möts med tystnad.
Utvärderingen berättar också att medborgaren ska få återkoppling inom tre dagar, eller som längst tio dagar om det är en svårare fråga. Men vi får också veta att bara drygt hälften får svar inom tre dagar. Däremot visar inte utredningen hur övriga anmälningar har behandlats och hur många som inte besvaras alls. Men det framgår att tjänsten inte har fullt utvecklade uppföljningssystem.
I den senaste verksamhetsberättelsen är informationen om hur appen används mycket knapphändig. Den enda information jag finner är:
Kontoret mottar årligen ca 150 000 synpunkter och klagomål per år, varav en stor del kommer in via mobilappen Tyck till.
Ingen liten plattform för medborgardialog med andra ord. För den som ser möjligheten. Men det verkar inte alla göra. För varför har jag fördjupat mig i detta? Jo, mitt hittills enda försök att använda denna app ledde till något helt annat.
Varje dag har jag sett fortsatt kaos uppstå i denna korsning, och samtidigt också påmints om att ingen svarat på min anmälan. Efter en månad skickade jag därför ett mejl till förvaltningen och undrade hur länge man ska vänta på ett svar. Efter ytterligare en månads tystnad mejlade jag därefter chefen för förvaltningen. Fortfarande ingen respons. Då hade jag dock slutat bry mig om vilket svar jag skulle få. (Det givna svaret är trots allt att det finns för många bilar i stan och folk som kör dem är dumma i huvudet.)
Det som intresserade mig mer var istället att de inte svarade alls. Om detta gäller drygt hälften av alla anmälningar så är det många tusen medborgare som möts med tystnad. Och därmed får känslan av att vara bortglömda. Samma känsla som allt fler politiker trots allt nu sent omsider börjar inse är en farlig grogrund för annat missnöje.
Missförstå mig rätt, jag menar inte att du blir terrorist för att en kommunal förvaltning inte svarar på dina mejl. Men att något händer i din syn på samhällets funktion är jag rätt säker på. Det blir en del av din analys av landets kvalitet, och den kommer förstärkas negativt när du bearbetar den. För så funkar som sagt de flesta av oss.
Detta vet de flesta lokalpolitiker redan mycket väl. När jag efter ytterligare några veckors tystnad från förvaltningens högsta tjänsteman istället mejlade nämndens ordförande så gick det följaktligen mycket snabbt. På mindre än tre dagar hade jag fått en fullständig redogörelse för alla åtgärder förvaltningen dittills hade vidtagit.
Jag kunde då se att de fortfarande inte tycktes inse att det saknades målade linjer i gatan för att vägleda förarna. Men det bryr jag mig inte längre om. Min följdfråga var nu istället varför det tagit nästan ett halvår att visa mig intresse.
Jag väntar fortfarande på svar.
Jonas Nordling är chefredaktör och utgivare för Dagens Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
