Mycket kvar att göra för kvinnors situation i Sverige

debatt I världens kanske mest jämställda land mår kvinnor psykiskt sämre, är mer stressade och mer ofria än männen. Var tredje kvinna i åldersgruppen 16-29 år rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande 2018, enligt Folkhälsomyndigheten. Och arbetsmarknaden är ett av de stora problemen.

Kvinnor kände också betydligt mer stress än männen, och allra främst gällde det bland unga vuxna (35 procent) som drabbas hårdast av en allt mer otrygg arbetsmarknad.

Därför måste vi fortsätta att värna arbetet för drägliga villkor och trygga anställningar. Här fyller Arbetsmiljöverket en omistlig funktion genom att förse med fakta om svenskt arbetsliv. I bland annat deras Vitbok om kvinnors arbetsmiljö (2017) slås fast att arbetsmiljön är ojämställd, vilket spelar stor roll för sjuktalen. Kvinnor utsätts för mer fysisk och emotionell belastning än män i jobbet, och utför fortfarande mer av det obetalda arbetet i hemmet. När Arbetsmiljöverket granskade 700 arbetsplatser inom äldreomsorgen hittades brister på nio av tio arbetsplatser. Händelsevis är också nio av tio som arbetar inom äldreomsorgen kvinnor. Många med utländsk bakgrund.

Men i M-KD-(SD)-budgeten skar man istället drastiskt i stödet till inte bara Arbetsmiljöverket utan också Jämställdhetsmyndigheten. Den helt nödvändiga instansen för att äntligen få bukt med ett arbetsliv som är riggat till kvinnors nackdel och dessutom den kunskapsbank och myndighet som samordnar det offentligas arbete för jämställdhet.

De kvinnodominerade omvårdnadsyrkena värderas lägre lönemässigt, samtidigt som det är en större andel utlandsfödda kvinnor inom dessa yrken. I genomsnitt var fjärde äldreomsorgsarbetare var utlandsfödd enligt en rapport från Kommunal 2013. Siffran har sannolikt stigit sen dess. Utlandsfödda kvinnor har dessutom ännu svårare att få jobb, och diskrimineras på svensk arbetsmarknad.

När Arbetsmiljöverket granskade 700 arbetsplatser inom äldreomsorgen hittades brister på nio av tio arbetsplatser. Händelsevis är också nio av tio som arbetar inom äldreomsorgen kvinnor.

Samma högerkonstellation ser dessa missförhållanden, men när de resonerar om hur man ska få in fler utlandsfödda kvinnor i arbetslivet, är det oftast symbolpolitiska utspel om kultur eller individers val som dominerar. Dessa dimridåer fungerar för att dölja att de saknar svar på de strukturella frågorna. Rätten till rättvisa löner eller en arbetsmiljö som inte tvingar kvinnor att sjukskriva sig vill de helst inte prata om alls. De har istället kämpat hårt för fler aktörer i vården, trots att privatiseringarna visat sig enbart leda till lönepress och försämrade arbetsvillkor i profitens namn, allt enligt Kommunals studie ”Så mycket bättre” (2018).

Samtidigt har det under en längre tid kommit en strid ström av oroande vittnesmål om en avslagskultur på Försäkringskassan, vilket leder till ännu större otrygghet. Inte minst leder det till ett större beroende av informella nätverk för att få trygghet vid sjukdom eller olycksfall. För den som vill kämpa för kvinnors autonomi gentemot exempelvis konservativa släktingar med patriarkala värderingar, borde detta med andra ord vara ett självklart ställe att börja på. Men inte för svensk höger, som tvärtom vill återinföra den bortre gränsen för sjukskrivningar, den så kallade stupstocken.

De verkliga lösningarna kräver att vi ser bortom enskilda individer och symbolfrågor, och konkret bearbetar de strukturer som utgör svensk arbetsmarknad. Vi behöver bli fler som organiserar oss på våra arbetsplatser och kräver vår rätt. Vi måste sätta stopp på privatiseringsvansinnet och göra en noggrann analys och genomtänkt förändring av hur Försäkringskassan arbetar. Vi som samhälle måste motarbeta klassförakt och negativa stereotyper som stänger vägen upp ur otryggt och stressigt låglönearbete för många kvinnor.

Anna Ardin
Förbundsstyrelseledamot, Socialdemokrater för tro och solidaritet

Michael Wallbom
Förbundsstyrelseledamot, Socialdemokrater för tro och solidaritet