Något är sjukt med vår arbetsmarknad

När var tredje arbetslös är kodad som funktionsnedsatt har något gått rejält fel med vår arbetsmarknadspolitik.

Nästan var tredje arbetslös – lite drygt 200 000 personer – kodas som funktionsnedsatt av Arbetsförmedlingen. En ökning med över 300 procent på två årtionden.

Den anmärkningsvärda siffran framkommer i en granskning som Dagens Arena tillsammans med Magasinet Arena publicerar i dag. Med docenten Christian Maravelias ord ”Det är en ny samhällsklass som vuxit fram”.

Den välvillige ser att Arbetsförmedlingen blivit bättre på att identifiera personer med funktionsnedsättning. Men att ökningen varit så omfattande bär också den tidigare alliansregeringen ett stort ansvar för.

Med de massiva utförsäkringar som skedde efter alliansens sjukförsäkringsreform flyttades många människor med funktionsnedsättningar helt enkelt över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. När så finanskrisen kom var det ännu fler funktionsnedsatta som i varselvågen blev av med sina jobb.

Av de arbetslösa som får en funktionshinderkod hänvisas många till det helstatliga bolaget Samhall. En arbetsgivare som det senaste årtiondet genomgått en fullständig metamorfos. Från att ha varit en underleverantör till industrin, till att bli en underleverantör i tjänstesektorn och ett av Sveriges största bemanningsföretag inom städ, fastighet, lager och omsorg.

Men de nya tjänstejobben ställer samtidigt högre krav på arbetsförmåga. Till det införde staten ett vinstkrav på bolaget år 2006. Under många år har regeringen dessutom sänkt ersättningen per anställd – som i sin tur har ökat produktivitetskraven på de anställda.

Konsekvensen har blivit att de grupper med svårast funktionsnedsättningar och som står allra längst bort från arbetsmarknaden – de man en gång i tiden bildade Samhall för – i dag inte längre platsar. De är för olönsamma för det nya marknadsliberala Samhall.

Det är som Samhallanställda Ted beskriver det i granskningen: Samhall har blivit ”för människor som är nästintill friska”.

Samhalls omvandling är på sitt sätt en spegelbild av ett större ideologiskt skifte som det svenska samhället genomgått.

Framväxten av Samhall följde byggandet av den socialdemokratiska välfärdsstaten. Där marknaden sågs som nödvändig – men där också samhällets svaga skulle skyddas från marknadskrafterna. För dem fick Samhall vara en skyddande verkstad.

I dag är arbetslösheten individualiserad. Då blir den skyddande verkstaden problemet och lösningen att den svaga kan överlämnas till marknadskrafterna genom bemanningsföretag och entreprenadstjänster. Och så växer en helt ny samhällsklass fram.

Samhall har under alliansregeringen använts för att lösa allt fler problem på den haltande arbetsmarknaden. Bolaget har fått specialuppdrag att ta in både utförsäkrade och ungdomar från fas 3. Regeringen Löfven fortsätter att sätta sitt hopp till Samhall och ger ett tillskott på 300 miljoner kronor i budgeten.

Men hur rimmar det nya bemannings-Samhall med regeringens syn på arbetsmarknaden? Är det rätt att de med allra svårast förutsättningar nu inte längre platsar? Det vill vi gärna ha svar på från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson?