Söndagskrönika Den nya serien Ms Marvel bryter ny mark genom att låta en person med en bakgrund som vi inte sett i genren tidigare bli superhjälte. Ett litet steg på vägen mot att erkänna att vi alla bär på en mångfald av berättelser.
Av Tanvir Mansur
På nördmässan AvengerCon står tonåringen Kamala Khan på scenen utklädd till Captain Marvel. Framför henne står hundratals förväntansfulla människor. Hon är nervös och andas snabbt. Kamala har precis insett att alla andra i cosplay-tävlingen har bättre outfits än henne och hon har glömt handskarna som hennes vän Bruno skapat åt henne.
Men precis när Kamala tar på sig sin mormors guldgröna armband från Pakistan, händer något. Lamporna i taket börjar blinka och hela hennes kropp sköljs över med en magisk kraft som skjuter ut från händerna. Publiken ser kristallerna skina ovanför sig, men de tror att det är en del av cosplay-showen och börjar hurra.
Kamala blir chockad. Har hon fått superkrafter?
Det är inledningen på Kamala Khans resa i den nya TV-serien Ms. Marvel. Den är baserad på serietidningen med samma namn. Efter så många årtionden av negativa muslimska stereotyper i Hollywood-film får världen äntligen sin första muslimska superhjälte. Kamala brottas mellan att ha superkrafter, vara nördtjej i skolan och att leva i en troende pakistansk familj. Ms. Marvel betyder förhoppningsvis att vi går in i en ny era när det gäller representation i film och tv.
Vid en titt i Aftonbladets kommentarsfält om Ms. Marvel är det flera som skriver om stenkastning och fördomar om muslimer.
– Det är ju knappast de bruna flickorna från Jersey City som räddar världen, säger Kamala till sin bästa vän Bruno.
Representationen är viktig av två skäl. Dels för att vi som tillhör den minoritetsgruppen som avbildas ska kunna känna igen oss och stärkas av det. Dels för att minska på rasistiska nidbilder av muslimer.
Familjen i serien kodväxlar snabbt mellan ord på urdu, arabiska och engelska. I det första avsnittet besöker Kamala och hennes mamma en pakistansk marknad i New Jersey. De ska handla kläder att ha på sig till brorsans bröllop. Kamala ska pröva en salwar kameez (tunika), men fastnar vid att smaka på mithai (sötsaker), pröva på churiya(armband). I bakgrunden spelas “Ko Ko Korina”, den första pakistanska poplåten från 1966. De äter lunch på en halal food truck.
Familjens liv liknar vardagen som mina bengaliska kusiner lever i New York. Eller det community som jag har vuxit upp i, att tillhöra den sydasiatiska muslimska diasporan i västvärlden.
Människor är ju väldigt olika och komplexa. Med ett par autentiska referenser känner vi som har samma bakgrund att karaktärerna är trovärdiga. Skådespelerskan Iman Vellani, som spelar Kamala, påpekar i en intervju i The Daily Show, att det så klart inte är vad Ms. Marvel handlar om.
– Det är inte till 100 procent hennes personlighet, att vara muslim eller pakistanier. Hon är en Avengersälskande nörd som skriver fan-fiction och som råkar vara muslim och pakistanier. Och den sidan av henne blir en guide, hennes moraliska kod. Det lifter henne, höjer hennes story till något som vi inte tidigare sett i Marvels universum tidigare.
Vid en titt i Aftonbladets kommentarsfält om Ms. Marvel är det flera som skriver om stenkastning och alla andra möjliga fördomar om muslimer. Vad nu de sakerna har att göra med tv-serien. Det är då självklart att bilderna som de här skrivbordskrigarna har sett av muslimer påverkar hur de nu ser på den gruppen. Oavsett om det är på nyheterna eller på filmduken. Deras förståelse av muslimer är ju baserat på vad de har sett. Därför är fler mångfacetterade bilder viktiga. Vi måste komma bort från porträtt av muslimer som bara terrorister eller förtryckta kvinnor, som i SVT-serien Kalifat (2020).
Eller som författaren Chimamanda Ngozi Adichie påminner oss om i sitt kända tal, The danger of a single story:
– Den enkla berättelsen skapar stereotyper, och problemet med stereotyper är inte att de inte är sanna, utan att de är ofullständiga. De får en berättelse att bli den enda berättelsen.
Om det redan funnits en bred representation av muslimer eller sydasiater i film, då kanske det här inte hade spelat lika stor roll. Om det fanns både skurkar, hjältar och allt däremellan. Det är ändå 1,8 miljarder muslimer som ska få plats i ett par karaktärer. Men vi tar de smulorna som vi kan få. 2013 släpptes Marvel-filmen Iron Man 3. Muslimska kvinnor fick vara med i 20 sekunder, och under den korta tiden prickade de in alla fördomar som finns.
Men Marvel-universumet har ändrats, inte bara med introduktionen av Kamala Khan. Nu finns också Bollywood-superhjälten Kingo i filmen The Eternals (2020), spelad av den pakistansk-amerikanska komikern Kumail Nanjiani. I samma film finns den berömda kyssen mellan den svarta superhjälten Phastos och hans make, den arabisk-muslimska småbarnspappan Ben.
Saker har också förändrats i den västerländska tevevärlden. Master of None (2015) tog upp en en indisk-amerikansk kille med muslimsk bakgrund som fick bli en romantisk huvudkaraktär. Ramy (2019), visar komplexiteten i en egyptisk-amerikansk familj i New Jersey. Never Have I Ever (2020) som också är ett tonårskomedidrama, handlar om en indisk-amerikansk tjej i en hinduisk familj som brottas med alla sina olika identiteter samtidigt.
Man kan undra varför alla de här karaktärerna alltid är så kluvna. Livet i diasporan i västvärlden innebär också ett mellanförskap. Vi känner inte att vi hör hemma någonstans, varken i hemlandet eller som minoritet där vi bor. Därför försöker vi leva ett liv där vi kan vara flera saker samtidigt.
Nästa steg för film- och tv-branschen är också att porträttera muslimer som inte är så sekulära. Där det går att vara praktiserande muslim, och i vissa avseenden konservativ, men ändå vara en likvärdig eller intressant karaktär. Alla muslimer är olika och det går att visa på teve. I Ms. Marvel finns gudstron på ett sånt spektrum. Oavsett kan nu Kamala Khan bli en förebild för unga muslimska tjejer i världen. TV-serien har efter ett avsnitt redan hyllats av kritikerkåren.
När huvudkaraktären tvivlar på sig själv som superhjälte, svarar hennes vän Bruno att hon inte måste förhålla sig till bilden av en hjälte:
– Du är Kamala Khan. Vill du rädda världen? Då kommer du att rädda världen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
