Hur ska vården kunna läka sina patienter, när personalen går på knäna, skriver Zina Al-Dewany i en krönika.
Skuld och otillräcklighet ligger tung över bröstet. Han orkar inte mycket mer än jobbet, mot slutet av dagen stänger han ner och kraschar. Han mår som många andra som jobbar inom vården, han är psykolog. Han är vårdbiträde. Han är sjuksköterska. Han är statistiskt sett oftare en hon.
De som ska hjälpa oss mot bättre hälsa, sinnesro och livslust går själva många gånger under av en vårdapparat som ständigt utsätts för omorganisation, nedskärningar och personalbrist. Sveriges olika landsting, som bär ansvar över människors mående, styr i dag organisationer som gör deras personal utmattad, deprimerad och långtidssjukskriven. Men hur blev det såhär?
På 90-talet skedde stora neddragningar inom vården i samband med den ekonomiska krisen. En studie som gjorts på Karolinska Institutet har tittat på hur detta påverkat personalens mående. Studien visar att det finns en stark koppling mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa. Den visar även ett statistiskt samband mellan minskningen av personal och sjukskrivningar för psykiska diagnoser bland kvarvarande personal.
Om det på 90-talet handlade om en ekonomisk kris som slog mot landstingens anställda så är en av dagens bovar vårdvalet. I Östergötland och Västra Götaland har det visat sig att arbetsförhållandena för vårdpersonal på flera punkter blivit sämre efter vårdvalsreformen och slagit mot en redan hårt belastad arbetsmiljö.
Vårdvalet kostar inte bara i hälsa. I Stockholms läns landsting har kostnaderna för vårdvalet på sina ställen ökat med upp till 1200 procent, som i fallet för den specialiserade fysioterapin. De flesta vårdvalen har däremot inneburit en kostnadsökning på mellan 50 och 100 procent, om året. Detta jämfört med 4,1 procents ökning i den övriga sjukvården. Svaret från den borgerliga majoriteten i landstinget är inte att bromsa reformen, utan att sänka ersättningen till vårdgivare med 25 procent. Samtidigt ska Vårdval Urologi införas i länet nu i november, där det i dag endast är en av 17 vårdgivare som sagt ja till den sänkta ersättningen.
Men om det handlar om resursbrist som leder till neddragningar, så blir det närmast ett hån att titta på hur landstinget spenderat sina pengar på sistone. Förutom redan klassiska strumpgate där landstinget lyckades upphandla stödstrumpor för 6000 kronor paret, så har vi också Nya Karolinska som hittills kostat tio miljarder mer än planerat och kan kvala in som världens dyraste sjukhus.
Att vårdvalet är dyrt för skattebetalarna och farligt för patientsäkerheten vet vi, det slog Riksrevisionen fast 2014 Vi vet också att vårdvalet många gånger påverkat arbetsmiljön negativt. Det står däremot inte som en ensam faktor till att landets vårdpersonal går mot utmattning. Det krävs också organisationer som vill och kan ta hand om sin personal, och styras med mål som inte bara handlar om att sänka kostnader som andra slarvigt dragit på sig. Att avstyra vårdvalet skulle därför vara ett gott steg på vägen, både för patienter och vårdpersonal. Så tvingas förhoppningsvis färre människor somna med hjärtklappning, ångest och en trötthet som inte vill gå över.
Zina Al-Dewany, skribent
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
