fredagskrönikan OECD har snurrat till det om svenska pensionärers välstånd. Men ingen noterade felet, skriver Jonas Nordling.
Vart tredje år får OECD lite uppmärksamhet från oss svenskar, för då presenteras Pisarapporten. Däremellan verkar få bry sig om vad denna organisation sysslar med. Jag överdriver förstås lite, men tror samtidigt att de flesta medborgare håller med.
OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har sina rötter i Marshallplanen, och handlade från början om att samordna återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget. Men 1961 ombildades organisationen för att istället utvärdera och jämföra medlemsländernas politik. I dagsläget är 38 stater med, däribland alltså Sverige.
OECD har med andra ord en viktig roll som borde intressera medborgarna. Därför brukar vi på vår lilla redaktion, trots mycket begränsade resurser, ändå hålla koll på vad OECD granskar.
Strax före jul noterade vår reporter Rickard Jakbo att OECD:s årliga rapport om pensioner lyfte fram ett tiotal länder. I landsspecifika avsnitt hade organisationens utredare djupdykt i statistik, utveckling och lagändringar, däribland Sverige:
In Sweden, the average income of people over 65 is 14% lower than for the total population, close to the OECD on average of 12% lower. It was only 6% lower in Sweden 20 years ago.
OECD angav alltså att skillnaden mellan de äldres totala inkomster och hela befolkningens totala inkomster efter skatt och sociala transfereringar bara var 6 procent för 20 år sedan. Nu är den 14 procent.
Siffran är intressant då den visar att de äldre halkar efter den övriga befolkningen.
Extra spännande blev det när Pensionsmyndigheten inte hade samma siffror, och vi såg en bra artikel framför oss.
Klyftan har alltså minskat, inte ökat som OECD först skrev i sin rapport.
Men när vi kontrollerade analysen genom att gå in i den fullständiga rapporten från OECD, kollade på diagrammet noga, och klickade på tabellen som man länkar till så dök en motsatt bild upp.
De äldre svenskarnas inkomster i genomsnitt hade då istället närmat sig hela befolkningens. När vi frågade OECD om vilken uppgift som var korrekt svarade en av deras ekonomer att det blivit fel, bad om ursäkt och nu ligger detta ute:
In Sweden, the average income of people over 65 is 14% lower than for the total population, close to the OECD on average of 12% lower. It was 22% lower in Sweden 20 years ago.
Klyftan har alltså minskat, inte ökat som OECD först skrev i sin rapport.
Alla kan förstås göra fel, det vet inte minst vi journalister. Och det är bra om fel rättas. Detta är dessutom ett anekdotiskt exempel, så det går inte att dra några slutsatser av kvaliteten på OECDs arbete.
Men vi blev ändå nyfikna på hur kvalitetssäkringen ser ut från svenskt håll. OECD spelar en viktig roll i så kallad benchmarking för den svenska regeringen, och därför bör det vara av största vikt att analyserna är korrekta.
Sverige har dessutom en specifik ambassadör inom OECD som vi frågade om hur kvalitetssäkringen egentligen går till. Svaret var ytterst luddigt:
OECD är en organisation med hög trovärdighet och bred expertis, som löpande producerar en stor mängd statistik, rapporter och andra publikationer. Organisationens produkter används av många regeringar, myndigheter och intresseorganisationer. Sverige bidrar med granskning och kvalitetssäkring av OECD:s publikationer. Ibland uppstår fel, och när sådana upptäcks utfärdar OECD omgående rättelser.
Vi noterar nu också att felet i Pensions at a Glance 2021 är åtgärdat och att meningen är ändrad.
De som främst borde bry sig om att OECDs analyser är korrekta finns dock inom regering och departement, så vi ställde frågan även till Regeringskansliet. Men även där fick vi (efter över en månad) ett ickesvar:
Sverige bidrar med kvalitetssäkring främst genom att Regeringskansliet och ansvariga myndigheter granskar och i förekommande fall lämnar synpunkter på OECD:s utkast.
I det här fallet kan just detta inte ha skett. Ingen verkade ha läst utkastet innan det publicerades.
Just relationen till OECD verkar vara lite knepig för regeringen. Riksrevisionen var exempelvis 2017 mycket kritisk till den bristande information som lämnades till riksdagen om OECDs arbete, och efterlyste bättring.
Regeringens svar lät lite som vanligt när det gäller kritik från Riksrevisionen. Vi hör vad ni säger, men tänker inte förändra något, typ. Men svaret inleds dessutom rätt häpnadsväckande. Där konstateras att:
Olika utomstående parter analyserar kontinuerligt Sveriges ekonomi för att identifiera risker och obalanser och för att lämna synpunkter på den ekonomiska politiken.
Inget konstigt med det, men så kommer detta:
Även tankesmedjor och andra privat finansierade aktörer, som t.ex. SNS, Fores, Katalys och Arena Idé, analyserar svensk ekonomi och lämnar i vissa fall rekommendationer.
Som vore OECD att jämställa med en tankesmedja.
Sverige lägger 55 miljoner skattekronor på medlemskapet i OECD. I grunden är det som sagt viktigt arbete som organisationen bedriver. Men beställaren, Sveriges regering, verkar inte vara så intresserad. Och då blir de goda råden väldigt dyra.
Jonas Nordling är chefredaktör och utgivare för Dagens Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
