När kapitalet klev in i klassrummet

Världens mest marknadsliberala skolsystem har frontalkrockat med verkligheten. Det är dags för regeringen att sätta punkt för haveriet.

»Det känns som om ägarna glömt bort eleverna.«

Lärarens ord gör sig påminda i samband med nyheten att Academedia, Nordens i särklass största friskolekoncern, ska börsnoteras.

När jag besökte en av Academedias skolor i södra Stockholm för fem år sedan var bilden splittrad. Engagerade och passionerade lärare. Nyfikna elever. Men en ägare med strikta vinstkrav på varje enhet. Varje sudd skulle räknas.

Då hade riskkapitalbolaget EQT, som bland annat placerar stora tillgångar i skatteparadiset Guernsey, nyligen gått in som huvudägare i Academedia. Strax efteråt avnoterades friskolekoncernen från börsen.

När EQT köpte upp en majoritet av aktierna i Academedia var det med en horisont på fem till sju år. Nu, när bolaget är värderat till närmare fyra miljarder, är det dags att spräcka kassagrisen och gå vidare. In på börsen och casha in.

Det finns förstås något djupt osmakligt i att elever fungerar som spelkäglor i febrig skolspekulation. Samtidigt är det inte förvånande. Den svenska skolmarknaden — för det är, tyvärr, en marknad — är konstruerad så att det är snäva ekonomiska intressen som gynnas. Elever och allmänintresse hamnar i bakgrunden.

Ingen med hedern i behåll kan hävda att systemet fungerar bra. En nysläppt rapport från IFAU visar omfattande skillnader i hur kommunala och privatägda skolor bedömer och sätter betyg. Konsekvensen blir artificiellt uppblåsta betyg, som oproportionerligt drabbar elever från studieovana hem.

Vi vet att det inte fungerar, att världens mest marknadsliberala skolsystem frontalkrockat med verkligheten. Ändå klamrar vi oss fast vid det.

Nittiotalets friskolereform motiverades med rosaskimrande drömmar om småskaliga kooperativ och eldsjälar med alternativ pedagogik. I stället har vi fått ett kvartalskapitalistiskt missfoster, där kortsiktiga vinstkrav konsekvent går före elevernas behov och hela samhällets utbildningsnivå.

Den där Academediaägda skolan i södra Stockholm igen. Jag frågade en elev vad hon tycker om att skolan sparar in på mer eller mindre allting, samtidigt som ägaren plockar ut stora vinster. Svaret är lika snabbt som naturligt: »Det är skitdåligt.«

Hon hade rätt — hon har rätt.

Det är omöjligt att förena kravet på vinst med en långsiktig, jämlik och kvalitativ utbildning.

Vi kan inte ha det så här. Vi kan inte glatt se på medan riskkapitalister behandlar skattemedel och elever som en outtömlig kassako. Det är dags för regeringen att sätta punkt för haveriet.