fredagskrönikan Att tänka logiskt värderas högt i dagens samhälle. Men logiskt tänkande kan också förblinda, skriver Jonas Nordling.
Brå-rapporten förra veckan fick stor uppmärksamhet. Att personer med ”utrikes bakgrund” är överrepresenterade bland brottsmisstänkta fick många att lufta mer eller mindre genomtänkta teorier om logiken bakom dessa siffror. Knappast någon överraskning, eftersom kriminalpolitiken engagerar.
Mer överraskande är det därför att så få reagerat på denna veckas banbrytande rapport i samma ämne. Jag tänker på studien från Örebro Universitet som visar att låg vilopuls har en koppling till återfall i brott. Här tycks inte debattviljan vara lika intensiv som när det gäller vilka slutsatser vi ska dra utifrån etnisk tillhörighet hos brottslingar. Men personligen lockas jag mer av denna rapport än Brås siffror. För den tycks innehålla en mer tydlig logisk slutsats.
Undersökningen verkar diger och noggrann; uppgifter om puls och blodtryck från män som mönstrat under ett halvt sekel har samkörts med uppgifter om dömda män. Enligt forskarna visar siffrorna att det finns en riskökning på 23 procent att återfalla i brott för dem som har en låg puls, d v s under 60 slag i minuten.
Sofi Oskarsson är doktorand i psykologi, och en av forskarna som genomfört studien. Att lågpulsare har en benägenhet att bli kriminella är redan känt, menar hon:
”De söker efter situationer som får upp pulsen eftersom den låga pulsen ger ett kroppsligt obehag”, säger hon i ett pressmeddelande från universitetet.
Med tanke på alla logiska resonemang som haglade utifrån Brås rapport om ursprung öppnas här en ny arena för brottsförebyggande arbete. Det är blodtrycket vi måste jobba med.
Nyheten i studien är, enligt universitet, att det också finns en koppling mellan lågt blodtryck och kriminalitet. Även i dessa fall visade nämligen siffrorna på en högre risk för återfall.
Med tanke på alla de olika logiska resonemang som haglade utifrån Brås rapport om ursprung öppnas här en ny arena för brottsförebyggande arbete. Det är blodtrycket vi måste jobba med.
”Lågt blodtryck är vanligare bland unga, långa och smala personer”, skriver Vårdguiden. Ungdom är övergående, och längden är svårjusterad. Kvar blir då vikten. Lågpulsare måste alltså förses med kalorier, onyttig mat. Helst så tidigt som möjligt så att vi motverkar kriminella tendenser redan i unga år. Det är logiskt, tänker jag. Och vem vill inte tänka logiskt?
Men så hör jag en intressant intervju, i den annars svårlyssnade podden Radio Free Humanity. Där berättar journalisten Matthew Hongoltz-Hetling om sin uppmärksammade bok A Libertarian walks Into a Bear som kom häromåret. (Den engelska pocketupplagan kommer dock i veckan så räkna med ny uppmärksamhet.)
Hongoltz-Hetling berättar historien om ett gäng libertarianer som för femton år sedan tog över en liten stad i New Hampshire som en del av Free State Project, en rörelse som byggde på att locka frihetsälskande till denna amerikanska delstat. Målet var 20 000 libertarianer skulle utgöra starten för en ny stat, eller åtminstone en ny stad, där inga regler eller lagar skulle inskränka den personliga friheten att få leva livet som du själv vill.
Valet för detta korståg föll på den lilla hålan Grafton, och vad som hände sedan skildras utan pardon i Hongoltz-Hetlings bok. Som titeln antyder så blev den yttersta symboliken för det sönderfallande samhället när björnar invaderade Grafton till följd av den individanpassade anarki som utbrett sig i bygden. Frånvaron av regler skapade ett smörgåsbord av föda som lockade björnarna, och den samordning som krävdes för att hålla dem borta kunde inte uppbringas av den gemenskapshatande befolkningen.
Vägen till Graftons sammanbrott är kantad av de absurda situationer som uppstår när var och en får fria händer, men ingen vill samarbeta. Allt iklätt resonemang som visar hur detta kaos tycks ha byggt på logiska beslut.
”Forskning visar definitivt att libertarianer är mer logiska i sina resonemang än såväl republikaner som demokrater”, säger Hongoltz-Hetling i poddintervjun och tillägger att detta först gjorde honom förvirrad eftersom just libertarianer säger och gör så konstiga saker. Rent intellektuellt är det dock lätt att via logiskt resonemang hamna i en slutgiltig analys av vad som behöver göras i varje situation. Men att denna logiska åtgärd samtidigt inte är gångbar av andra skäl.
Hongoltz-Hetling exemplifierar med den klassiska scenen inom Science Fiction-genren där artificiell intelligens får uppdraget att skapa fred på jorden, och tar det logiska beslutet att döda alla människor.
”Vi människor är inte logiska djur, vi använder i grunden bara logikens konstruktion för att motivera varför vi hamnat på en förutbestämd plats”, konstaterar Matthew Hongoltz-Hetling.
Att gömma sig bakom logiska slutsatser är med andra ord kanske inte alltid så eftersträvansvärt. I synnerhet inte om ingredienser som känslor och empati lämnas utanför. Bra att tänka på nästa gång vi pratar om saker som utrikes bakgrund, lågpulsare eller björnar.
Jonas Nordling är chefredaktör och utgivare för Dagens Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
